Deuteronomy 18
1 The priests the Levites, and all the tribe of Levi, shall have no part nor inheritance with Israel: they shall eat the offerings of the LORD made by fire, and his inheritance.
De levitiska prästerna, hela Levi stam, skola ingen lott eller arvedel hava med det övriga Israel; av HERRENS eldsoffer och hans arvedel skola de hava sitt underhåll.
2 Therefore shall they have no inheritance among their brethren: the LORD is their inheritance, as he hath said to them.
De skola icke hava någon arvedel bland sina bröder; Herren är deras arvedel, såsom han har sagt dem.
3 And this shall be the priest’s due from the people, from them that offer a sacrifice, whether ox or sheep; and they shall give to the priest the shoulder, and the two cheeks, and the stomach.
Och detta skall vara vad prästerna hava rätt att få av folket, av dem som offra ett slaktoffer, vare sig av fäkreaturen eller av småboskapen: man skall giva prästen bogen, käkstyckena och vommen.
4 The firstfruit also of thy grain, of thy wine, and of thy oil, and the first of the fleece of thy sheep, shalt thou give him.
Förstlingen av din säd, ditt vin och din olja, och förstlingen av dina fårs ull skall du giva honom.
5 For the LORD thy God hath chosen him out of all thy tribes, to stand to minister in the name of the LORD, him and his sons for ever.
Ty honom har Herren, din Gud, utvalt bland alla dina stammar, för att han och hans söner alltid skola stå och göra tjänst i Herrens namn.
6 And if a Levite shall come from any of thy gates out of all Israel, where he sojourned, and come with all the desire of his mind to the place which the LORD shall choose;
Och om leviten vill komma från någon av dina städer, inom vilken han vistas någonstädes i Israel, så må det stå honom fritt att komma, såsom honom lyster, till den plats som Herren utväljer,
7 Then he shall minister in the name of the LORD his God, as all his brethren the Levites do, who stand there before the LORD.
och han må då göra tjänst i HERRENS, sin Guds, namn, likasom alla hans bröder, leviterna, som stå där inför HERRENS ansikte.
8 They shall have like portions to eat, beside that which cometh of the sale of their fathers’ estates.
De skola alla hava lika mycket till sitt underhåll, oberäknat vad någon kan äga genom försäljning av sitt fädernearv.
9 When thou art come into the land which the LORD thy God giveth thee, thou shalt not learn to do after the abominations of those nations.
När du kommer in i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig, skall du icke lära dig att göra efter hedningarnas styggelser.
10 There shall not be found among you any one that maketh his son or his daughter to pass through the fire, or that useth divination, or an observer of times, or an enchanter, or a witch,
Hos dig må icke finnas någon som låter sin son eller dotter gå genom eld, eller som befattar sig med trolldom eller teckentydning eller svartkonst eller häxeri,
11 Or a charmer, or a consulter with mediums, or a wizard, or one who calls up the dead.
ingen som förehar besvärjelsekonster, ingen som frågar andar, eller som är en spåman, eller som söker råd hos de döda.
12 For all that do these things are an abomination to the LORD: and because of these abominations the LORD thy God doth drive them out from before thee.
Ty en styggelse för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana styggelsers skull fördriver HERREN, din Gud, dem för dig.
13 Thou shalt be perfect with the LORD thy God.
Du skall vara ostrafflig inför HERREN, din Gud.
14 For these nations, which thou shalt possess, hearkened to observers of times, and to diviners: but as for thee, the LORD thy God hath not permitted thee so to do.
Hedningarna som du nu fördriver lyssna väl till sådana som öva teckentydning och trolldom, men dig har HERREN, din Gud, icke tillstatt sådant.
15 The LORD thy God will raise up to thee a Prophet from the midst of thee, of thy brethren, like me; to him ye shall hearken;
En profet bland ditt folk, av dina bröder, en som är mig lik, skall HERREN, din Gud, låta uppstå åt dig; honom skolen I lyssna till.
16 According to all that thou didst desire of the LORD thy God in Horeb in the day of the assembly, saying, Let me not hear again the voice of the LORD my God, neither let me see this great fire any more, that I may not die.
Det skall bliva alldeles såsom du begärde av HERREN, din Gud, vid Horeb, den dag då I voren där församlade och du sade: »Låt mig icke vidare höra HERRENS, min Guds, röst, och låt mig slippa att längre se denna stora eld, på det att jag icke må dö.»
17 And the LORD said to me, They have well spoken of that which they have spoken.
Och HERREN sade till mig: »De hava rätt i vad de hava talat.
18 I will raise up to them a Prophet from among their brethren, like thee, and will put my words in his mouth; and he shall speak to them all that I shall command him.
En profet skall jag låta uppstå åt dem bland deras bröder, en som är dig lik, och jag skall lägga mina ord i hans mun, och han skall tala till dem allt vad jag bjuder honom.
19 And it shall come to pass, that whoever will not hearken to my words which he shall speak in my name, I will require it of him.
Och om någon icke lyssnar till mina ord, de ord han talar i mitt namn, så skall jag själv utkräva det av honom.
20 But the prophet, who shall presume to speak a word in my name, which I have not commanded him to speak, or that shall speak in the name of other gods, even that prophet shall die.
Men den profet som är så förmäten, att han i mitt namn talar vad jag icke har bjudit honom tala, eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö.
21 And if thou shalt say in thy heart, How shall we know the word which the LORD hath not spoken?
Och om du säger vid dig själv: 'Huru skola vi känna igen det som icke är talat av HERREN?',
22 When a prophet speaketh in the name of the LORD, if the thing doth not follow, nor come to pass, that is the thing which the LORD hath not spoken, but the prophet hath spoken it presumptuously: thou shalt not be afraid of him.
så må du veta: när profeten talar i HERRENS namn, och det som han har talat icke sker och icke inträffar, då är detta något som HERREN icke har talat; i förmätenhet har då profeten talat det; du skall icke frukta för honom.»
