< Psalms 77 >
1 For the chief musician; after the manner of Jeduthun. A psalm of Asaph. I will call out with my voice to God; I will call with my voice to God, and my God will hear me.
För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm. Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
2 In the day of my trouble I sought the Lord; at night I stretched my hands out, and they would not become tired. My soul refused to be comforted.
På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
3 I thought of God as I groaned; I thought about him as I grew faint. (Selah)
Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)
4 You held my eyes open; I was too troubled to speak.
Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
5 I thought about the days of old, about times long past.
Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
6 During the night I called to mind the song I once sang. I thought carefully and tried to understand what had happened.
Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
7 Will the Lord reject me forever? Will he never again show me favor?
Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
8 Was his covenant faithfulness gone forever? Had his promise failed forever?
Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
9 Had God forgotten to be gracious? Had his anger shut off his compassion? (Selah)
Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)
10 I said, “This is my sorrow: the changing of the right hand of the Most High toward us.”
Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
11 But I will call to mind your deeds, Yahweh; I will think about your wonderful deeds of old.
Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
12 I will ponder all your deeds and will reflect on them.
jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
13 Your way, God, is holy; what god compares to our great God?
Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
14 You are the God who does wonders; you have revealed your strength among the peoples.
Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
15 You gave your people victory by your great power— the descendants of Jacob and Joseph. (Selah)
Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)
16 The waters saw you, God; the waters saw you, and they were afraid; the depths trembled.
Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
17 The clouds poured down water; the cloudy skies gave voice; your arrows flew about.
Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
18 Your thunderous voice was heard in the wind; the lightning lit up the world; the earth trembled and shook.
Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
19 Your path went through the sea and your way through the surging waters, but your footprints were not seen.
Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.
20 You led your people like a flock by the hand of Moses and Aaron.
Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.