Luke 2
1 Now in those days, it came about that Caesar Augustus sent out a decree ordering that a census be taken of all the people living in the world.
Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.
2 This was the first census made while Quirinius was governor of Syria.
Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.
3 So everyone went to his own city to be registered for the census.
Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.
4 Joseph also went up from Galilee, from the city of Nazareth, to Judea, to the city of David which is called Bethlehem, because he was of the house and family line of David.
Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,
5 He went there to register along with Mary, who was engaged to him and was pregnant.
för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.
6 Now it came about that while they were there, the time came for her to deliver her baby.
Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.
7 She gave birth to a son, her firstborn child, and she wrapped him in long strips of cloth and laid him in a manger, because there was no room for them in the inn.
Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.
8 There were shepherds in that region who were staying in the fields, guarding their flock at night.
I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.
9 An angel of the Lord appeared to them, and the glory of the Lord shone around them, and they were filled with great fear.
Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.
10 Then the angel said to them, “Do not be afraid, because I bring you the good news that will bring great joy to all the people.
Men ängeln sade till dem: "Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.
11 Today a savior was born for you in the city of David! He is Christ the Lord!
Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.
12 This is the sign that will be given to you: You will find a baby wrapped in strips of cloth and lying in a manger.”
Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba."
13 Suddenly there was together with the angel a great, heavenly army praising God and saying,
I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:
14 “Glory to God in the highest, and may there be peace on earth among people with whom he is pleased.”
"Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!"
15 It came about that when the angels had gone away from them into heaven, the shepherds said to each other, “Let us now go to Bethlehem, and see this thing that has happened, which the Lord has made known to us.”
När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss."
16 They hurried there and found Mary and Joseph, and saw the baby lying in the manger.
Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.
17 After they had seen him, they made known what had been said to them about this child.
Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.
18 All who heard it were amazed at what was spoken to them by the shepherds.
Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.
19 But Mary kept thinking about all the things she had heard, treasuring them in her heart.
Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.
20 The shepherds returned, glorifying and praising God for everything that they had heard and seen, just as it had been spoken to them.
Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.
21 When it was the end of the eighth day, when he was circumcised, he was named Jesus, the name he had been given by the angel before he was conceived in the womb.
När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.
22 When the required number of days for their purification had passed, according to the law of Moses, Joseph and Mary brought him up to the temple in Jerusalem to present him to the Lord.
Och när deras reningsdagar hade gått till ända, de som voro föreskrivna i Moses' lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära honom fram inför Herren,
23 As it is written in the law of the Lord, “Every male who opens the womb will be set apart to the Lord.”
enligt den föreskriften i Herrens lag, att "allt mankön som öppnar moderlivet skall räknas såsom helgat åt Herren",
24 So they offered a sacrifice according to what was said in the law of the Lord, “a pair of doves or two young pigeons.”
så ock för att offra "ett par duvor eller två unga turturduvor", såsom stadgat var i Herrens lag.
25 Behold, there was a man in Jerusalem, whose name was Simeon, and this man was righteous and devout. He was looking for the consolation of Israel, and the Holy Spirit was upon him.
I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.
26 It had been revealed to him by the Holy Spirit that he would not see death before he had seen the Lord's Christ.
Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.
27 Led by the Spirit, Simeon came into the temple. When the parents brought in the infant Jesus, to do for him according to the custom of the law,
Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen,
28 he took him into his arms and praised God and he said,
då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:
29 “Now let your servant depart in peace, Lord, according to your word.
"Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,
30 For my eyes have seen your salvation,
ty mina ögon hava sett din frälsning,
31 which you have prepared in the presence of all peoples:
vilken du har berett till att skådas av alla folk:
32 A light for revelation to the Gentiles and glory to your people Israel.”
ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel."
33 His father and mother were amazed at what was said about him.
Och hans fader och moder förundrade sig över det som sades om honom.
34 Simeon blessed them and said to Mary his mother, “Behold, this child is appointed for the downfall and rising up of many people in Israel and for a sign that is rejected—
Och Simeon välsignade dem och sade till Maria, hans moder: "Se, denne är satt till fall eller upprättelse för många i Israel, och till ett tecken som skall bliva motsagt.
35 and a sword will pierce your own soul—so that the thoughts of many hearts may be revealed.”
Ja, också genom din själ skall ett svärd gå. Så skola många hjärtans tankar bliva uppenbara."
36 A prophetess named Anna was there. She was the daughter of Phanuel from the tribe of Asher. She was very old. She had lived with her husband for seven years after her virginity,
Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från den tid då hon var jungfru,
37 and was a widow for eighty-four years. She never left the temple but was serving with fastings and prayers, night and day.
och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.
38 At that very hour she came near to them and began giving thanks to God and she spoke about the child to everyone who had been waiting for the redemption of Jerusalem.
Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för Jerusalem.
39 When they had finished everything they were required to do according to the law of the Lord, they returned to Galilee, to their own town of Nazareth.
Och när de hade fullgjort allt som var stadgat i Herrens lag, vände de tillbaka till sin stad, Nasaret i Galileen.
40 The child grew and became strong, increasing in wisdom, and the grace of God was upon him.
Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av vishet; och Guds nåd var över honom.
41 His parents went every year to Jerusalem for the Festival of the Passover.
Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig till Jerusalem.
42 When he was twelve years old, they again went up at the customary time for the feast.
När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed var vid högtiden.
43 After they had stayed the full number of days for the feast, they began to return home. But the boy Jesus stayed behind in Jerusalem and his parents did not know it.
Men när de hade varit med om alla högtidsdagarna och vände hem igen, stannade gossen Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans föräldrar lade märke därtill.
44 They assumed that he was with the group that was traveling with them, so they traveled a day's journey. Then they started looking for him among their relatives and friends.
De menade att han var med i ressällskapet och vandrade så en dagsled och sökte efter honom bland fränder och vänner.
45 When they did not find him, they returned to Jerusalem and started looking for him there.
När de då icke funno honom, vände de tillbaka till Jerusalem och sökte efter honom.
46 It came about that after three days, they found him in the temple, sitting in the middle of the teachers, listening to them and asking them questions.
Och efter tre dagar funno de honom i helgedomen, där han satt mitt ibland lärarna och hörde på dem och frågade dem;
47 All who heard him were amazed at his understanding and his answers.
och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad över hans förstånd och hans svar.
48 When they saw him, they were astonished. His mother said to him, “Son, why have you treated us this way? Listen, your father and I have been anxiously searching for you.”
När de nu fingo se honom där, förundrade de sig högeligen; och hans moder sade till honom: "Min son, varför gjorde du oss detta? Se, din fader och jag hava sökt efter dig med stor oro."
49 He said to them, “Why were you searching for me? Did you not know that I had to be about my Father's business?
Då sade han till dem: "Varför behövden I söka efter mig? Vissten I då icke att jag bör vara där min Fader bor?"
50 But they did not understand what he meant by those words.
Men de förstodo icke det som han talade till dem.
51 Then he went back home with them to Nazareth and was obedient to them. His mother treasured all these things in her heart.
Så följde han med dem och kom ned till Nasaret; och han var dem underdånig. Och hans moder gömde allt detta i sitt hjärta.
52 But Jesus continued to grow in wisdom and stature, and increased in favor with God and people.
Och Jesus växte till i ålder och vishet och nåd inför Gud och människor.
