Job 20
1 Then Zophar the Naamathite answered and said,
Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
2 “My thoughts make me answer quickly because of the worry that is in me.
På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
3 I hear a rebuke that dishonors me, but a spirit from my understanding answers me.
Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
4 Do you not know this fact from ancient times, when God placed man on earth:
Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
5 the triumph of a wicked man is short, and the joy of a godless man lasts only for a moment?
att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
6 Though his height reaches up to the heavens, and his head reaches to the clouds,
Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
7 yet such a person will perish permanently like his own feces; those who have seen him will say, 'Where is he?'
Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
8 He will fly away like a dream and will not be found; indeed, he will be chased away like a vision of the night.
Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
9 The eye that saw him will see him no more; his place will see him no longer.
Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
10 His children will apologize to poor people; his hands will have to give back his wealth.
Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
11 His bones are full of youthful strength, but it will lie down with him in the dust.
Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
12 Although wickedness is sweet in his mouth, although he hides it under his tongue,
Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
13 although he holds it there and does not let it go but keeps it still in his mouth—
är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
14 the food in his intestines turns bitter; it becomes the poison of asps inside him.
så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
15 He swallows down riches, but he will vomit them up again; God will cast them out of his stomach.
Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
16 He will suck the poison of asps; the viper's tongue will kill him.
Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
17 He will not enjoy the streams, the torrents of honey and butter.
Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
18 He will give back the fruit of his labor and will not be able to eat it; he will not enjoy the wealth earned by his commerce.
Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
19 For he has oppressed and neglected poor people; he has violently taken away houses that he did not build.
Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
20 Because he has known no satisfaction himself, he will not be able to save anything in which he takes pleasure.
Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
21 There is nothing left that he did not devour; therefore his prosperity will not be permanent.
Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
22 In the abundance of his wealth he will fall into trouble; the hand of everyone who is in poverty will come against him.
Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
23 When he is about to fill his stomach, God will throw the fierceness of his wrath on him; God will rain it down on him while he is eating.
Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
24 Although that man will flee from the iron weapon, a bow of bronze will shoot him.
Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
25 He pulls it out of his back and the gleaming point comes out of his liver. Terrors come over him.
När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
26 Complete darkness is reserved for his treasures; a fire not fanned will devour him; it will consume what is left in his tent.
Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
27 The heavens will reveal his iniquity, and the earth will rise up against him as a witness.
Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
28 The wealth of his house will vanish; his goods will flow away on the day of God's wrath.
Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
29 This is the wicked man's portion from God, the heritage reserved for him by God.”
Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
