< Job 13 >
1 See, my eye has seen all this; my ear has heard and understood it.
Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.
2 What you know, the same I also know; I am not inferior to you.
Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;
3 However, I would rather speak with the Almighty; I wish to reason with God.
Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.
4 But you whitewash the truth with lies; you are all physicians of no value.
Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.
5 Oh, that you would altogether hold your peace! That would be your wisdom.
Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.
6 Hear now my own reasoning; listen to the pleading of my own lips.
Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.
7 Will you speak unrighteously for God, and will you talk deceitfully for him?
Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?
8 Will you show him partiality? Will you argue the case for God?
Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?
9 Will it be good for you when he searches you out? Could you deceive him as you might deceive men?
Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?
10 He would surely reprove you if in secret you showed partiality.
Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.
11 Will not his majesty terrify you, and the dread of him fall upon you?
Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.
12 Your memorable sayings are proverbs made of ashes; your defenses are defenses made of clay.
Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.
13 Hold your peace, let me alone, so that I may speak, let come what may on me.
Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.
14 I will take my own flesh in my teeth; I will take my life in my hands.
Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?
15 See, if he kills me, I will have no hope left; nevertheless, I will defend my ways before him.
Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.
16 This will be the reason for my deliverance, for no godless person would come before him.
Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.
17 God, listen carefully to my speech; let my declaration come to your ears.
Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.
18 See now, I have set my defense in order; I know that I am innocent.
Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.
19 Who is the one who would argue against me in court? If you came to do so, and if I were proved wrong, then I would be silent and give up my life.
Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.
20 God, do only two things for me, and then I will not hide myself from your face:
Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.
21 withdraw your oppressive hand from me, and do not let your terrors make me afraid.
Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.
22 Then call me, and I will answer; or let me speak to you, and you answer me.
Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.
23 How many are my iniquities and sins? Let me know my transgression and my sin.
Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.
24 Why do you hide your face from me and treat me like your enemy?
Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?
25 Will you persecute a driven leaf? Will you pursue dry stubble?
Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?
26 For you write down bitter things against me; you make me inherit the iniquities of my youth.
Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.
27 You also put my feet in the stocks; you closely watch all my paths; you examine the ground where the soles of my feet have walked
Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;
28 although I am like a rotten thing that wastes away, like a garment that moths have eaten.
Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.