Acts 28
1 When we were brought safely through, we learned that the island was called Malta.
Först sedan vi hade blivit räddade, fingo vi veta att ön hette Malta.
2 The native people offered to us not just ordinary kindness, but they lit a fire and welcomed us all, because of the constant rain and cold.
Och infödingarna visade oss en icke vanlig välvilja; de tände upp en eld och togo oss alla med sig dit, för det påkommande regnets och för köldens skull.
3 But when Paul had gathered a bundle of sticks and placed them on the fire, a viper came out because of the heat, and fastened onto his hand.
När Paulus då tog upp ett fång torra kvistar som han lade på elden, kom, i följd av hettan, en huggorm fram därur och högg sig fast vid hans hand.
4 When the native people saw the animal hanging from his hand, they said one to another, “This man certainly is a murderer who escaped from the sea, yet justice does not permit him to live.”
Då infödingarna fingo se ormen hänga där vid hans hand, sade de till varandra: "Helt visst är denne man en dråpare, som rättvisans gudinna icke tillstädjer att leva, om han nu ock har blivit räddad undan havet."
5 But then he shook the animal into the fire and suffered no harm.
Men han skakade ormen ifrån sig i elden och led ingen skada.
6 They were waiting for him to become inflamed with a fever or to suddenly drop dead. But after they watched him for a long time and saw that nothing was unusual with him, they changed their minds and said that he was a god.
De väntade att han skulle svälla upp eller helt plötsligt falla ned död; men när de efter lång väntan fingo se att intet ont vederfors honom, ändrade de mening och sade att han var en gud.
7 Now in a nearby place there were lands belonging to the chief man of the island, a man named Publius. He welcomed us and kindly provided for us for three days.
I närheten av detta ställe var en lantgård, som tillhörde den förnämste mannen på ön, en som hette Publius; denne tog välvilligt emot oss och gav oss härbärge i tre dagar.
8 It happened that the father of Publius had been made ill with a fever and dysentery. When Paul went to him, he prayed, placed his hands on him, and healed him.
Nu hände sig att Publius' fader låg sjuk i en magsjukdom med feberanfall. Paulus gick då in till honom och bad och lade händerna på honom och gjorde honom frisk.
9 After this happened, the rest of the people on the island who were sick also came and were healed.
Men när detta hade skett, kommo också de av öns övriga inbyggare som hade någon sjukdom till honom och blevo botade.
10 The people also honored us with many honors. When we were preparing to sail, they gave us what we needed.
Och de bevisade oss ära på mångahanda sätt; och när vi skulle avsegla, försågo de oss med vad vi behövde.
11 After three months we set sail in an ship that had spent the winter at the island, a ship of Alexandria, with “the twin gods” as it figurehead.
Då tre månader voro förlidna, avseglade vi på ett skepp som hade legat vid ön över vintern; det var från Alexandria och bar Tvillinggudarnas bilder.
12 After we landed at the city of Syracuse, we stayed there three days.
Och vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar.
13 From there we sailed and arrived at the city of Rhegium. After one day a south wind sprang up, and in two days we came to the city of Puteoli.
Därifrån foro vi längs kusten och kommo till Regium. Dagen därefter fingo vi sunnanvind, och vi kommo så redan på andra dagen till Puteoli.
14 There we found some brothers and were invited to stay with them for seven days. In this way we came to Rome.
Där träffade vi på bröder, och hos dem stannade vi, på deras inbjudning, i sju dagar. På detta sätt kommo vi till Rom.
15 From there the brothers, after they heard about us, came to meet us as far as The Market of Appius and The Three Taverns. When Paul saw the brothers, he thanked God and took courage.
Så snart bröderna där fingo höra om oss, gingo de oss till mötes ända till Forum Appii och Tres Taberne. När Paulus fick se dem, tackade han Gud och fick nytt mod.
16 When we entered Rome, Paul was allowed to live by himself with the soldier who was guarding him.
Och då vi hade kommit in i Rom, tillstaddes det Paulus att bo för sig själv, med den krigsman som skulle bevaka honom.
17 Then it came about that after three days Paul called together those men who were the leaders among the Jews. When they had come together, he said to them, “Brothers, although I have done nothing wrong against the people or the customs of our fathers, I was delivered as a prisoner from Jerusalem into the hands of the Romans.
Tre dagar därefter kallade han tillhopa de förnämsta av judarna; och när de hade kommit tillsammans, sade han till dem: "Mina bröder, fastän jag icke har gjort något mot vårt folk eller mot fädernas stadgar, blev jag likväl i Jerusalem överlämnad i romarnas händer och fördes bort därifrån såsom fånge.
18 After they questioned me, they wished to set me free, because there was no reason in me for a death penalty.
Och när de hade anställt rannsakning med mig, ville de giva mig lös, eftersom jag icke hade gjort något som förtjänade döden.
19 But when the Jews spoke against their desire, I was forced to appeal to Caesar, although it is not as if I were bringing any accusation against my nation.
Men då judarna satte sig däremot, nödgades jag vädja till kejsaren; dock, icke som om jag hade någon anklagelse att göra mot mitt folk.
20 Because of my appeal, then, I have asked to see you and to speak with you. It is because of the certain hope of Israel that I am bound with this chain.”
Av denna orsak har jag kallat eder hit till mig, för att få se eder och tala med eder, ty det är för Israels hopps skull som jag är bunden med denna kedja."
21 Then they said to him, “We neither received letters from Judea about you, nor did any of the brothers come and report or say anything bad about you.
Då svarade de honom: "Vi hava icke från Judeen mottagit någon skrivelse om dig, ej heller har någon av våra bröder kommit och berättat eller sagt något ont om dig.
22 But we want to hear from you what you think about this sect, because it is known by us that it is spoken against everywhere.”
Men vi finna skäligt att du låter oss höra huru du tänker. Ty om det partiet är oss bekant att det allestädes mötes med gensägelse.
23 When they had set a day for him, more people came to him at his dwelling place. He presented the matter to them, and testified about the kingdom of God. He tried to persuade them about Jesus, both from the law of Moses and from the prophets, from morning until evening.
Sedan utsatte de en viss dag för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till aftonen.
24 Some were convinced about the things which were said, while others did not believe.
Och somliga läto övertyga sig av det som han sade, men andra trodde icke.
25 When they did not agree with one another, they left after Paul had spoken this one word, “The Holy Spirit spoke well through Isaiah the prophet to your fathers.
Och då de icke kunde komma överens med varandra, gingo de sin väg, och därvid sade Paulus allenast detta ord: "Rätt talade den helige Ande genom profeten Esaias till edra fäder,
26 He said, 'Go to this people and say, “By hearing you will hear, but not understand; and seeing you will see, but will not perceive.
när han sade: 'Gå åstad och säg till detta folk: Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
27 For the heart of this people has become dull, and with their ears they hardly hear, and they have shut their eyes. Otherwise they might see with their eyes, and hear with their ears, and understand with their heart and turn again, and I would heal them.”'
Ty detta folks hjärta har blivit förstockat; och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig'
28 Therefore, you should know that this salvation of God has been sent to the Gentiles, and they will listen.”
Det mån I därför veta: till hedningarna bar denna Guds frälsning blivit sänd; de skola ock akta därpå."
30 Paul lived for two whole years in his own rented house, and he welcomed all who came to him.
I två hela år bodde han sedan kvar i en bostad som han själv hade hyrt. Och alla som kommo till honom tog han emot;
31 He was proclaiming the kingdom of God and was teaching the things about the Lord Jesus Christ with all boldness. No one stopped him.
och han predikade om Guds rike och undervisade om Herren Jesus Kristus med all frimodighet, utan att någon hindrade honom däri.
