< 2 Corinthians 11 >

1 I could wish that you would tolerate a little folly in me! But indeed you do tolerate me.
Jag skulle önska att I villen hava fördrag med mig, om jag nu talar något litet efter dårars sätt. Dock, I haven helt visst fördrag med mig.
2 I am jealous over you with the jealousy of God. For I betrothed you to one husband, that I might present you to the Christ a pure bride.
Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
3 Yet I fear that it may turn out that, just as the Serpent by his craftiness deceived Eve, so your minds may have lost the loyalty and purity due from you to the Christ.
Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
4 For, if some new-comer is proclaiming a Jesus other than him whom we proclaimed, or if you are receiving a Spirit different from the Spirit which you received, or a Good News different from that which you welcomed, then you are marvellously tolerant!
Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
5 I do not regard myself as in any way inferior to the most eminent Apostles!
Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga »apostlar».
6 Though I am no trained orator, yet I am not without knowledge; indeed we made this perfectly clear to you in every way.
Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
7 Perhaps you say that I did wrong in humbling myself that you might be exalted — I mean because I told you God’s Good News without payment.
Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
8 I robbed other churches by taking pay from them, so that I might serve you!
Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
9 And, when I was with you in need, I did not become a burden to any of you; for our Brothers, on coming from Macedonia, supplied my needs. I kept myself, and will keep myself from being an expense to you in any way.
Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
10 As surely as I know anything of the Truth of Christ, this boast, as far as I am concerned, shall not be stopped in any part of Greece.
Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
11 Why? Because I do not love you? God knows that I do!
Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
12 What I am doing now I shall continue to do, that I may cut away the ground from under those who are wishing for some ground for attacking me, so that as regards the thing of which they boast they may appear in their true characters, just as we do.
Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
13 Men of this stamp are false apostles, treacherous workers, disguising themselves as Apostles of Christ!
Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
14 And no wonder; for even Satan disguises himself as an angel of Light.
Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
15 It is not surprising, therefore, if his servants also disguise themselves as servants of Righteousness. But their end will be in accordance with their actions.
Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
16 I say again — Let no one think me a fool! Yet, if you do, at least welcome me as you would a fool, that I, too may indulge in a little boasting.
Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig -- låt vara såsom med en dåre -- så att ock jag får berömma mig något litet.
17 When I speak thus, I am not speaking as the Master would, but as a fool might, in boasting so confidently.
Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
18 As so many are boasting of earthly things, I, too, will boast.
Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
19 For all your cleverness, you tolerate fools willingly enough!
I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
20 You tolerate a man even when he enslaves you, when he plunders you, when he gets you into his power, when he puts on airs of superiority, when he strikes you in the face!
I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
21 I admit, to my shame, that we have been weak. But whatever the subject on which others are not afraid to boast — though it is foolish to say so — I am not afraid either!
Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava »varit för svaga» till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med -- om jag nu får tala efter dårars sätt.
22 Are they Hebrews? So am I! Are they Israelites? So am I! Are they descendants of Abraham? So am I!
Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
23 Are they ‘Servants of Christ’? Though it is madness to talk like this, I am more so than they! I have had more of toil, more of imprisonment! I have been flogged times without number. I have been often at death’s door.
Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
24 Five times I received at the hands of the Jews forty lashes, all but one.
Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
25 Three times I was beaten with rods. Once I was stoned. Three times I was shipwrecked. I have spent a whole day and night in the deep.
Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
26 My journeys have been many. I have been through dangers from rivers, dangers from robbers, dangers from my own people, dangers from the Gentiles, dangers in towns, dangers in the country, dangers on the sea, dangers among false Brothers.
Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --
27 I have been through toil and hardship. I have passed many a sleepless night; I have endured hunger and thirst; I have often been without food; I have known cold and nakedness.
allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
28 And, not to speak of other things, there is my daily burden of anxiety about all the Churches.
Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
29 Who is weak without my being weak? Who is led astray without my burning with indignation?
Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --
30 If I must boast, I will boast of things which show my weakness!
Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
31 The God and Father of the Lord Jesus — he who is for ever blessed — knows that I am speaking the truth. (aiōn g165)
Herren Jesu Gud och Fader, han som är högtlovad i evighet, vet att jag icke ljuger. (aiōn g165)
32 When I was in Damascus, the Governor under King Aretas had the gates of that city guarded, so as to arrest me,
I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
33 but I was let down in a basket through a window in the wall, and so escaped his hands.
och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.

< 2 Corinthians 11 >