Psalms 88
1 Yahweh God, you who rescues me, all during each day I call out [to you] to help me, and I cry out to you during each night also.
En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
2 Listen [IDM] to my prayer [DOU], while I cry out to you [for help]!
Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
3 I have experienced many troubles/difficulties, and I am about to die [MTY] and go where dead people are. (Sheol h7585)
Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. (Sheol h7585)
4 Because I have no more strength, [other people also] consider that I will soon die.
Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
5 I am like a corpse that has been abandoned; I am like dead people who lie in their graves, people who have been completely forgotten, because you do not take care of them any more.
Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
6 [It is as though] you have thrown me into a deep, dark pit, into a place where they throw corpses.
Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
7 [It seems like] you are very angry with me, and [it is as though] you have crushed me like [ocean] waves [crash down on people] [MET].
Den vrede vilar tung på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)
8 You have caused my friends to (avoid/stay away from) me; I have become repulsive to them. [It is as though] I am in a prison and cannot escape.
Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
9 My eyes cannot see well because I cry very much. Yahweh, every day I call out to you [to help me]; I lift up my hands to you [while I pray].
Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
10 You certainly do not [RHQ] perform miracles for dead people! Their spirits do not [RHQ] arise to praise you!
Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)
11 Corpses in the grave certainly do not tell about your faithfully loving us [RHQ], and in the place where people are finally destroyed, no one tells about what you faithfully [do for us] [RHQ].
Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
12 No one in the deep dark pit ever sees the miracles that you perform [RHQ], and no one in the place where people have been completely forgotten tells about your being good to us.
Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
13 But [as for me], Yahweh, I cry out to you [to help me]; each morning I pray to you.
Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
14 Yahweh, why do you reject me [RHQ]? Why do you turn away from me [RHQ]?
Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
15 All the time since I was young, I have suffered and have often almost died; I am (in despair/very discouraged) because of enduring the terrible things that you have done to me.
Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
16 [I feel that] you have crushed me because of your being angry with me; the terrible things that you are doing to me are almost destroying me.
Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
17 [I feel as though] they surround me like a flood [SIM]; they are (closing in on/crushing) me from all sides.
De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
18 You have caused [even] my friends and others whom I love to avoid me, and [it is as though] the only friend that I have is darkness.
Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
