< Numbers 31 >
1 Yahweh spoke to Moses/me and said,
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 “Before you die, [tell the] Israeli people that they should (pay back/get revenge on) the Midian people-group for what they did to you.”
Hämna Israels barn öfver de Midianiter, att du sedan församkar dig till ditt folk.
3 So Moses/I said to the people, “Get some men prepared for battle. Yahweh will enable them to (pay back/get revenge on) the Midian people-group [for what they did to us].
Så talade Mose med folket, och sade: Väpner män af eder till härs emot de Midianiter, att de hämnas Herran öfver de Midianiter;
4 Select 1,000 men from each tribe to fight.”
Utu hvart slägte ett tusend, så att I skicken i hären af alla Israels slägter.
5 So 12,000 men prepared for fighting in the battle, 1,000 from each tribe.
Och de togo af Israels tusender, ju tusende af hvart slägtet, tolftusende väpnade till härs.
6 When Moses/I sent them to the battle, Phinehas, the son of Eleazar the priest, went with them. He took with him some of the things from the Sacred Tent and the trumpets that would be blown to give the signal [to start the battle].
Och Mose skickade dem med Pinehas, Prestens Eleazars son, i här, och de helga tygen, och de klangtrummeter i hans hand.
7 The Israeli men fought the soldiers from the Midian people-group, as Yahweh had told Moses/me to tell them to do, and they killed every man from the Midian people-group.
Och de förde hären emot de Midianiter, såsom Herren hade budit Mose; och slogo ihjäl allt det som mankön var.
8 Among those whom they killed were the five kings of the Midian people-group—Evi, Rekem, Zur, Hur, and Reba. They also killed with a sword Balaam, the son of Beor.
Dertill slogo de de Midianiters Konungar, med deras slagna, nämliga Evi, Rekem, Zur, Hur och Reba, de fem Midianiters Konungar; Bileam, Beors son, slogo de ock med svärd.
9 They captured all the women and children of the Midian people-group and took away their cattle, their flocks of sheep, and herds of goats, and all their other possessions.
Och Israels barn togo till fångar de Midianiters qvinnor med deras barn; all deras boskap, alla deras håfvor, och allt deras gods skinnade de;
10 Then they burned down all the houses in the towns and villages where the people of the Midian people-group lived,
Och uppbrände med eld alla deras städer, deras boningar och alla borger;
11 but they took home with them all the women and children and animals and possessions.
Och togo allt rof, och allt det till tagandes var, både menniskor och boskap;
12 They brought all these to Eliezer and Moses/me, and to the rest of the Israeli people who were at their/our camp on the plains where the Moab people-group lived, near the Jordan River, across from Jericho.
Och hade det till Mose, och till Presten Eleazar, och till menighetena af Israels barn, nämliga de fångar och den tagna boskapen, och det skinnade godset, uti lägret på de Moabiters mark, som ligger vid Jordan emot Jericho.
13 Eleazar and all the leaders of the people and Moses/I went outside the camp to greet/meet with them.
Och Mose och Eleazar Presten, och alle Förstarna för menighetene, gingo emot dem ut för lägret.
14 But Moses/I was angry with some of the men who had returned from the battle. He/I was angry with the army officers and the men who were commanders of 1,000 men and those who were commanders of 100 men.
Och Mose vardt vred på härens höfvitsmän, som höfvitsmän voro öfver tusende, och öfver hundrade, och kommo utu hären och stridene;
15 He/I asked them, “Why did you allow the women to live [RHQ]?
Och sade till dem: Hafven I låtit alla qvinnor lefva?
16 They are the ones who did what Balaam suggested and urged/persuaded our people to worship Baal [instead of Yahweh]. As a result, Yahweh caused a plague to strike his people while they were at Peor.
Si, hafva icke de förvändt Israels barn, genom Bileams råd, till att synda emot Herran på Peor; och en plåga öfvergick Herrans menighet?
17 So, now you must kill all the boys of the Midian people-group, and also kill all the women who have had sex [EUP] with any man.
Så slår nu ihjäl allt det som mankön är ibland barnen, och alla de qvinnor, som man känt och när legat hafva.
18 Spare only the girls who are virgins [EUP]. You can keep them to be your [wives or your slaves].
Men all pigobarn, som icke ännu man känt, eller när legat hafva, dem låter för eder lefva.
19 All of you who have killed someone or touched the corpse of someone who was killed [in the battle] must stay outside the camp for seven days. On the third day and on the seventh day, you must [perform the ritual to] cause you and those whom you have captured to become acceptable to God again.
Och ligger utanför lägret i sju dagar, alle som någon slagit, eller den slagen var vederkommit hafven, på det I skolen rena eder på tredje och sjunde dagen; samt med dem som I till fångar gripit hafven.
20 You must also wash your clothes and anything [that you took to the battle] that is made of leather or goat’s hair or wood.”
Och all kläder, och all tyg af skinn, och allt skinnverk, och all träkäril skolen I skär göra.
21 Then Eleazar said to the soldiers who had returned from the battle, “This is what Yahweh has instructed Moses:
Och Presten Eleazar sade till krigsfolket, som i stridene varit hade: Detta är lagen, som Herren hafver budit Mose:
22 You must put into a fire any gold or silver or bronze or iron or tin or lead things [that you brought back from the battle].
Guld, silfver, koppar, jern, tenn och bly;
23 Put everything that will not burn into the fire, and then they will be acceptable for you to use. But also sprinkle those things with the water that causes things and people to become acceptable to God. The things that would burn [if you put them] in a fire, sprinkle them with that water.
Och allt det som eld lider, skolen I gå låta genom eld, och rena det, att det med stänkevattnena skärt varder; men allt det som icke lider eld, skolen I låta gå genom vatten;
24 On the seventh day, wash your clothes, and then you will become acceptable to God again. After you do that, you may return to the camp.”
Och skolen två eder kläder på sjunde dagen, så varden I rene; sedan skolen I komma i lägret.
25 Yahweh also said to Moses/me,
Och Herren talade med Mose, och sade:
26 “Tell Eleazar and the leaders of the family groups that they must write down a list of all the goods, the women, and the animals that were captured [in the battle].
Tag summona af fångarnas rof, både af menniskor och af boskap, du och Eleazar Presten, och de öfverste fäderna i menighetene;
27 Then they must divide all those things, half given to the men who fought in the battle and the other half given to the rest of the people.
Och gif dem hälftena, som utgingo i hären, och stridt hafva, och andra hälftena menighetene.
28 From the men who fought in the battle, take one from every 500 people and from every 500 cattle and donkeys and sheep, to be a tax for me.
Och du skall häfoffra Herranom af stridsmännernas del, som i hären voro, ju af femhundrade ena själ, både i menniskor, fä, åsnar och får.
29 Take these things to Eleazar to (be my share/belong to me).
Af deras hälfte skall du taga det, och få det Prestenom Eleazar, till att häfoffra det Herranom.
30 And from the half that belongs to the ordinary people, take one item from every 50. That includes people, cattle, donkeys, sheep, goats, and other animals. Give those things to the descendants of Levi who take care of my Sacred Tent.”
Men af den hälften, som Israels barn tillkommer, skall du ju af femtio taga ett stycke, både af menniskor, fä, åsnar och får, och af allom fänad, och skall gifva det Leviterna, som taga vara på Herrans tabernakels vakt.
31 So Eleazar and Moses/I did what Yahweh commanded.
Och Mose, och Eleazar Presten, gjorde såsom Herren hade budit Mose.
32 There were 675,000 sheep, 72,000 cattle, 61,000 donkeys, and 32,000 virgins that they had captured from the Midian people-group.
Och det öfriga bytet, som krigsfolket röfvat hade, var sexhundradetusend, fem och sjutio tusend får;
Tu och sjutio tusend nöt;
Ett och sextio tusend åsnar;
Och qvinnfolk, som icke hade känt man eller när legat, tu och tretio tusend själar.
36 The men who fought in the battle took 337,000 sheep [from the battle],
Och den hälften, som dem tillkom, som i stridene varit hade, var i talet trehundradetusend, sju och tretio tusend, och femhundrade får;
37 and they gave 675 of them to Yahweh.
Deraf vordo Herranom sexhundrade fem och sjutio får.
38 They took 36,000 cattle and gave 72 of them to Yahweh.
Item sex och tretio tusend nöt; deraf vordo Herranom tu och sjutio.
39 They took 30,500 donkeys, and they gave 61 of them to Yahweh.
Item tretiotusend och femhundrade åsnar; deraf vordo Herranom en och sextio.
40 They took 16,000 virgins, and they dedicated 32 of them to Yahweh.
Item menniskors själar, sextontusend själar; deraf vordo Herranom två och tretio.
41 Moses/I gave to Eleazar all [the animals] that had been given to Yahweh, as Yahweh had commanded.
Och Mose fick det Herrans häfoffret Prestenom Eleazar, såsom Herren honom budit hade.
42 Moses/I separated what those who had fought in the battle received from what the other people received. The people had taken 337,500 sheep, 36,000 cattle, 30,500 donkeys, and 16,000 virgins,
Men den andra hälften, som Mose Israels barnom tillbytt hade ifrå krigsmännerna;
Nämliga den hälften, som menighetene tillkom, var ock trehundradetusend, sju och tretio tusend, femhundrade får;
Sex och tretio tusend nöt;
Tretiotusend och femhundrade åsnar;
Och sextontusend menniskors själar.
47 From what the people received, Moses/I took one from every 50 items and dedicated them to Yahweh. That included animals and people. As Yahweh commanded, he/I gave them all to the descendants of Levi who took care of the Sacred Tent.
Och Mose tog af denna hälftene, som Israels barnas var, ju ett stycke af femtio, både af fänaden och af menniskor, och fick det Leviterna, som togo vara på Herrans tabernakels vakt; såsom Herren hade budit Mose.
48 Then the army officers and those who commanded 1,000 men and those who commanded 100 men came to Moses/me.
Och de som höfvitsmännerna voro öfver de tusend i krigsfolket, nämliga öfver tusend, och öfver hundrade, gingo fram till Mose;
49 They said, “We, who are your servants, have counted the soldiers whom we command, and [we found that] none of them (is missing/has been killed).
Och de sade till honom: Dine tjenare hafva tagit summona af krigsfolket, som under våra händer varit hafva, och der fattas icke en.
50 So [to thank Yahweh for that], we have brought to him a gift of the gold items that we found [after the battle]: Gold arm bands and bracelets and rings and earrings and necklaces. This will enable us to be forgiven for our sins.”
Derföre bäre vi Herranom gåfvor, hvad som hvar och en funnit hafver af gyldene tyg, kedjor, armsmide, ringar, örnaringar och spann, att våra själar måga varda försonada för Herranom.
51 So Eleazar and Moses/I accepted the gold items that they brought.
Och Mose med Prestenom Eleazar tog af dem guldet i allahanda tyg.
52 The total of it weighed about (420 pounds/190 kg.).
Och allt gulds häfoffer, som de Herranom häfoffrade, var sextontusend, sjuhundrade och femtio siklar, af höfvitsmännerna öfver tusend, och öfver hundrade.
53 Each soldier had taken these things for himself.
Förty krigsfolket hade röfvat hvar och en för sig.
54 Eleazar and Moses/I accepted these gold items from these commanders and put them in the Sacred Tent to remind the Israeli people about how Yahweh [had helped them defeat the Midian people-group].
Och Mose med Prestenom Eleazar tog guldet af höfvitsmännerna öfver tusend, och öfver hundrade, och båro det in uti vittnesbördsens tabernakel, Israels barnom till en åminnelse för Herranom.