Luke 6
1 One (Sabbath/Jewish day of rest), while Jesus was walking through some grain fields with his disciples, the disciples picked some of the heads of grain. They rubbed them in their hands [to separate the grains from the husks], and ate the grain. [The law of Moses permitted people to do that if they were hungry].
Och det hände sig på en sabbat att han tog vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar ryckte av axen och gnuggade sönder dem med händerna och åto.
2 Some Pharisees [who were watching] said to Jesus, “(You should not be doing on our rest day [work] that [our] laws forbid!/Why are you doing on our rest day [work] that our laws forbid?)” [RHQ]
Då sade några av fariséerna; »Huru kunnen I göra vad som icke är lovligt att göra på sabbaten?
3 [Jesus wanted to show them that the record in Scriptures indicated that God permitted people to disobey certain religious laws when they needed food]. [So] he replied, “[It is written in the Scriptures] what [our revered ancestor, King] David did when he and the men with him were hungry. You have read about that, ([but you do not think about what it implies/so why do you not think about what it implies]?) [RHQ]
Jesus svarade och sade till dem: »Haven I icke läst om det som David gjorde, när han själv och de som följde honom blevo hungriga:
4 David entered God’s big worship tent [and asked for some food]. [The high priest gave him] the bread that the priests had presented to God. It was permitted [in] one of [Moses’ laws] that only the priests could eat that bread. But [even though David was not a priest], he ate some, and gave some to the men who were with him. [And God did not consider that what David did was wrong]!”
huru han då gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt, och jämväl gav åt dem som följde honom, fastän det ju icke är lovligt för andra än allenast för prästerna att äta sådant bröd?»
5 Jesus also said to them, “[I am] the one who came from heaven, so [I] have the authority [to determine what is right for my disciples to do on] the day of rest!”
Därefter sade han till dem: »Människosonen är herre över sabbaten.»
6 Another (Sabbath/Jewish day of rest) Jesus entered a (synagogue/Jewish meeting place) and taught the people. There was a man there whose right hand was shriveled.
På en annan sabbat hände sig att han gick in i synagogan och undervisade. Där var då en man vilkens högra hand var förvissnad.
7 The men who taught the [Jewish] laws and the Pharisees [who were there] watched Jesus, to see if he would heal the man (on the Sabbath/on the Jewish rest day). They did this so that, [if he healed the man], they would accuse him [of disobeying their laws by working on the day of rest].
Och de skriftlärde och fariséerna vaktade på honom, för att se om han botade någon på sabbaten; de ville nämligen finna något att anklaga honom för.
8 But Jesus knew what they were thinking. So he said to the man with the shriveled hand, “Come and stand here [in front of everyone]!” So the man got up and stood there.
Men han förstod deras tankar och sade till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och träd fram.» Då stod han upp och trädde fram.
9 Then Jesus said to the others, “I ask you this: Do the laws that [God gave Moses] permit [people] to do what is good (on the Sabbath/on the Jewish rest day), or [do they permit people] to harm [others]? [Do they permit us] to save [a person’s] life [on our day of rest] or to let [him] die [HYP] [by refusing to help him]?”
Sedan sade Jesus till dem: »Jag vill göra eder en fråga. Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att förgöra det?»
10 [They refused to answer him. So] after he looked around at them all, he said to the man, “Stretch out your [shriveled] hand!” The man did that, and his hand became all right again!
Och han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han gjorde så; och hans hand blev frisk igen.
11 But the men who taught the Jewish laws and the Pharisees were very angry, and they discussed with one another what they could do to [get rid of] Jesus.
Men de blevo såsom ursinniga och talade med varandra om vad de skulle kunna företaga sig mot Jesus.
12 About that time [Jesus] went up into the hills to pray. He prayed to God all night.
Så hände sig på den tiden att han gick åstad upp på berget för att bedja; och han blev kvar där över natten i bön till Gud.
13 The next day he summoned all his disciples to come near him. From them he chose twelve men, whom he called apostles.
Men när det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och utvalde bland dem tolv, som han ock benämnde apostlar:
14 They were Simon, to whom he gave the [new] name, Peter; Andrew, Peter’s [younger] brother; James and [his younger brother], John; Philip; Bartholomew;
Simon, vilken han ock gav namnet Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob och Johannes och Filippus och Bartolomeus
15 Matthew, whose other name was Levi; Thomas; [another] James, the [son] of Alpheus; Simon, who belonged to the party [that encouraged people to] rebel [against the Roman government];
och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Simon, som kallades ivraren;
16 Judas, the [son] of [another] James; and Judas Iscariot (OR, Judas, the man from Kerioth [Town]), the one who later (betrayed Jesus./enabled the Jewish leaders to seize Jesus.)
vidare Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, den som blev en förrädare.
17 [Jesus] came down from the hills with his disciples and stood on a level area. There was a very big crowd of his disciples there. There was also a large group of people who had come from Jerusalem and from many [other] places [in] Judea [district], and from the coastal areas near Tyre and Sidon [cities].
Dessa tog han nu med sig och steg åter ned och stannade på en jämn plats; och en stor skara av hans lärjungar var där församlad, så ock en stor hop folk ifrån hela Judeen och Jerusalem, och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon.
18 They came to hear Jesus talk to them and to be healed {and for him to heal them} from their diseases. He also healed those whom evil spirits had troubled.
Dessa hade kommit för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar. Och jämväl de som voro kvalda av orena andar blevo botade.
19 Everyone [in the crowd] tried to touch him, because he was healing everyone by [his/God’s] power.
Och allt folket sökte att få röra vid honom, ty kraft gick ut ifrån honom och botade alla.
20 He looked [MTY] at his disciples and said, “[God] is pleased with you [who know] that you lack what [he wants you to have; ] he will allow you to be the people whose lives he rules over.
Och han lyfte upp sina ögon och säg på sina lärjungar och sade: »Saliga ären I, som ären fattiga, ty eder hör Guds rike till.
21 [God] is pleased with you who sincerely desire to receive what [MTY] [he wants you to have]; he will give you what you need, until you are satisfied. [God] is pleased with you that grieve now [because of sin]. Later you will be joyful.
Saliga ären I, som nu hungren, ty I skolen bliva mättade. Saliga ären I, som nu gråten, ty I skolen le.
22 [God] is pleased with you when [other] people hate you, when they will not let you join them, when they insult you, when they say that you are evil because [you believe in] me, the one who came from heaven.
Saliga ären I, när människorna för Människosonens skull hata eder och förskjuta och smäda eder och kasta bort edert namn såsom något ont.
23 When that happens, rejoice! Jump up and down because you are so happy! [God will give] you a great reward in heaven! [When they do these things to you, it will prove that you are God’s servants]. (OR, [People have always treated God’s servants like that].) Do not forget that these people’s ancestors did the same things to the prophets [who served God faithfully]!
Glädjens på den dagen, ja, springen upp av fröjd, ty se, eder lön är stor i himmelen. På samma satt gjorde ju deras fäder med profeterna.
24 But there will be terrible punishment for you that are rich; the happiness you have received [from your riches] is the only happiness that you will get.
Men ve eder, I som ären rika, ty I haven fått ut eder hugnad!
25 There will be terrible punishment for you who [think that you] have all that you need now; you will [realize] that these things will not make you feel satisfied. There will be terrible punishment for you who are joyful now; you will [later] be very sad.
Ve eder, som nu ären mätta, ty I skolen hungra! Ve eder, som nu len, ty I skolen sörja och gråta!
26 When most [HYP] people speak well about you, trouble is ahead for you; [it will not prove that you are God’s servants, because] your ancestors used to speak well about those who falsely [claimed that they were] prophets.”
Ve eder, när alla människor tala väl om eder! På samma sätt gjorde ju deras fader i fråga om de falska profeterna.
27 “But I say this to each of you [disciples] who are listening [to what I say]: Love your enemies [as well as your friends]. Do good things for those who hate you!
Men till eder, som hören mig, säger jag: Älsken edra ovänner, gören gott mot dem som hata eder,
28 [Ask God to] bless those who curse you! Pray for those who mistreat you!
välsignen dem som förbanna eder, bedjen för dem som förorätta eder.
29 If someone [insults one of you by] striking you on one of your cheeks, turn your face [so that he can strike] the other cheek [also]. If [a bandit] wants to take away your [(sg)] coat, let him also have your shirt.
Om någon slår dig på den ena kinden, så håll ock fram den andra åt honom; och om någon tager manteln ifrån dig, så förvägra honom icke heller livklädnaden.
30 Give something to everyone who asks you [(sg) for something]. If someone takes away things that belong to you [(sg)], do not ask him to return them.
Giv åt var och en som beder dig; och om någon tager ifrån dig vad som är ditt, så kräv det icke igen.
31 In whatever way you [(pl)] want others to act toward you, that is the way that you should act toward them.
Såsom I viljen att människorna skola göra mot eder, så skolen I ock göra mot dem.
32 If you love [only] those who love you, do not [expect God] to praise you for [doing that] [RHQ], [because] even sinners love those who love them.
Om I älsken dem som älska eder, vad tack kunnen I få därför? Också syndare älska ju dem av vilka de bliva älskade.
33 If you do good things [only] for those who do good things for you, do not [expect God] to reward you [for doing that] [RHQ], [because] even sinners do that.
Och om I gören gott mot dem som göra eder gott, vad tack kunnen I få därför? Också syndare göra ju detsamma.
34 If you lend [things or money only] to those who you expect will give something back to you, do not [expect that God] will reward you [RHQ] [for doing that]. Even sinners lend to other sinners, because they expect them to pay everything back.
Och om I lånen åt dem av vilka I kunnen hoppas att själva få något, vad tack kunnen I få därför? Också syndare låna ju åt syndare för att få lika igen.
35 Instead, love your enemies! Do good things for them! Lend to them, and do not expect them to pay anything back! [If you do that, God will give] you a big reward. And you will be [acting like] his children [should]. Remember that God is kind to people who are not grateful and to people who are wicked, [and he expects you to be like that too].
Nej, älsken edra ovänner, och gören gott och given lån utan att hoppas på någon gengäld. Då skall eder lön bliva stor, och då skolen I vara den Högstes barn; ty han är mild mot de otacksamma och onda.
36 Act mercifully toward others, just like your Father [in heaven acts] mercifully [toward you].”
Varen barmhärtiga, såsom eder Fader är barmhärtig.
37 “Do not say how sinfully others have acted, and then [God] will not say how sinfully you have acted. Do not condemn others, and then [he] will not condemn you [DOU]. Forgive others [for the evil things that they have done to you], and then [God] will forgive you.
Dömen icke, så skolen I icke bliva dömda; fördömen icke, så skolen I icke bliva fördömda. Förlåten, och eder skall bliva förlåtet.
38 Give [good things to others], and then [God] will give [good] things to you. It will be [as though] [MET] [God is putting things in a basket] for you. He will give you a full amount, pressed down in the basket, which he will shake [so that he can put more in], and it will spill over the sides! [Remember that] the way you act [toward others] will be the way that [God] will act toward you!”
Given, och eder skall bliva givet. Ett gott mått, väl packat, skakat och överflödande, skall man giva eder i skötet; ty med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder igen.»
39 He also told [his disciples] this parable [to show them that they should be like him, and not be like the Jewish religious leaders]: “(You certainly would not [expect] a blind man to lead another blind man./Would you [expect] a blind man to lead [another] blind man?) [RHQ] If he tried to do [that], (they would both probably fall into a hole!/wouldn’t they both probably fall into a hole?) [RHQ] [I am your teacher, and you disciples should be like me].
Han framställde ock för dem denna liknelse: »Kan väl en blind leda en blind? Falla de icke då båda i gropen?
40 A disciple should not [expect to be] better known than his teacher. But if a student is fully trained {if someone fully trains a student}, the student can become like his teacher [MET]. [So you should be content to be like me].
Lärjungen är icke förmer än sin mästare; när någon bliver fullärd, så bliver han allenast sin mästare lik.
41 (Why do you notice [someone else’s small faults]?/None of you should be concerned about [someone else’s small faults] [MET, RHQ].) [That would be like] noticing a speck in that person’s eye. But you should be concerned about [your own big faults. They are like] planks in your own eye, [which you do not notice].
Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
42 (You [(sg)] should not say, ‘Friend, let me take out that speck in your eye!’ when you do not notice the log in your own eye!/Why do you say, ‘Friend, let me take out that speck in your eye!’ when you do not notice the log in your own eye?) [RHQ] [If you do that], you are a hypocrite! You should first [stop committing your own sins. That will be like] removing the plank from your own eye. Then, as a result, you will have the spiritual insight you need to help others get rid of the [faults that are like] specks in their eyes.”
Huru kan du säga till din broder: 'Broder, låt mig taga ut grandet i ditt öga', du som icke ser bjälken i ditt eget öga? Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan tala ut grandet i din broders öga.
43 “[People are like trees] [MET]. Healthy trees do not bear bad fruit (OR, bear only good fruit), and unhealthy trees do not bear good fruit.
Ty intet gott träd finnes, som bär dålig frukt, och lika litet finnes något dåligt träd som bär god frukt;
44 [Just like you] can tell if a tree is good or bad by looking at its fruit, [you can tell which people are good and which are bad by looking at the way they] conduct their lives. [For example, because thornbushes cannot produce figs], no one can pick figs from thornbushes. And [since bramble bushes cannot produce grapes], no one can [pick] grapes from bramble bushes.
vart och ett träd kännes ju igen på sin frukt. Icke hämtar man väl fikon ifrån törnen, ej heller skördar man vindruvor av törnbuskar.
45 [Similarly], good people will conduct their lives in a good way because they think a lot of good [things], and evil people will live in an evil way because they think a lot of evil [things]. The basic principle is that people speak [and act] according to all that they think.”
En god människa bär ur sitt hjärtas goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är; ty vad hennes hjärta är fullt av, det talar hennes mun. --
46 “[Because people should obey what their masters tell them], (it is disgraceful that you say that I am your master but you do not do what I tell you!/why do you say that I am your master but you do not do what I tell you?) [RHQ]
Men varför ropen I till mig: 'Herre, Herre', och gören dock icke vad jag säger?
47 Some people come to me, and hear my messages and obey them. I will tell you what they are like.
Var och en som kommer till mig och hör mina ord och gör efter dem, vem han är lik, det skall jag visa eder.
48 They are like a man who dug deep [into the ground to prepare to build his house]. He made sure that the foundation was on solid ground. Then when there was a flood, the water tried to wash away the house. But the river could not shake the house, because it was built {he built it} on a solid [foundation].
Han är lik en man som ville bygga ett hus och som då grävde djupt och lade dess grund på hälleberget. När sedan översvämning kom, störtade sig vattenströmmen mot det huset, men den förmådde dock icke skaka det, eftersom det var så byggt.
49 But some people hear my messages but do not obey them. They are like a man who built a house on top of the ground without [digging] a foundation. When the river flooded, the house collapsed immediately and was completely ruined. [So it is important for you to obey what I teach you].”
Men den som hör och icke gör, han är lik en man som byggde ett hus på blotta jorden, utan att lägga någon grund. Och vattenströmmen störtade sig emot det, och strax föll det samman, och det husets fall blev stort.»
