Leviticus 19

1 Yahweh also said to Moses/me,

Och Herren talade med Mose, och sade:

2 “Speak to all the people of Israel and tell them this: You must be holy, because I, Yahweh your God, am holy, [and I want you to be like me].

Tala med hela menighetene af Israels barn, och säg till dem: I skolen vara helige; ty jag är helig, Herren edar Gud.

3 ‘Each of you must respect your father and your mother. And you must (honor/treat respectfully) the Sabbath days. I am Yahweh, your God, [and that is what I am commanding you to do].

Hvar och en frukte sina moder, och sin fader. Håller mina helgedagar; ty jag är Herren edar Gud.

4 ‘Do not worship idols or make metal statues of gods for yourselves. I am Yahweh, your God, [and I am the only one you must worship].

I skolen icke vända eder till afgudar, och skolen icke göra eder gjutna gudar; ty jag är Herren edar Gud.

5 ‘Then you bring an offering to maintain fellowship with me, offer it in a way that will cause me to accept it.

Och när I viljen göra Herranom tackoffer, så skolen I offra det, att det må vara honom täckt;

6 The meat should be eaten on the day that you sacrifice it, but you are permitted to eat some of it on the next day. Anything that remains until the third/next day must be completely burned.

Och skolen det äta på samma dagen, då I offren det, och på den andra dagen. Hvad qvart blifver till tredje dagen, det skall man bränna upp i eld.

7 For any of it to be eaten on the third day is very displeasing to me, and I will not accept that offering.

Äter der någor af på tredje dagen, så är han en styggelse, och varder icke tacknämlig;

8 I will punish anyone who eats it [after the second day], because he will not have respected that what I say is holy. And that person must no longer be allowed to associate with my people.

Och den samme ätaren skall bära sin missgerning, att han Herrans helgedom hafver ohelgat; och den själen skall utrotad varda utu sitt folk.

9 ‘Then you harvest your grain, leave the grain at the very edge of the field, and do not pick up the grain that has fallen on the ground.

När du uppskär af ditt land, skall du icke skära intill ändan allt omkring, och icke noga allt afhemta.

10 And when you harvest your grapes, do not go back a second time to try to harvest some more, and do not pick up the grapes that have fallen on the ground. Leave those things for the poor people and for foreigners who are living among you. I, Yahweh your God, [am commanding those things].

Sammalunda skall du ej heller noga berga din vingård, eller upphemta de affallna bären; utan skall det blifva låta för de fattiga och främlingar: ty jag är Herren edar Gud.

11 ‘Do not steal anything. ‘Do not tell lies. ‘Do not deceive each other.

I skolen icke stjäla eller ljuga, eller handla falskeliga den ene med den andra.

12 ‘Do not show that you do not respect me by using/saying my name to falsely promise that you will do something. [Do not forget that] I am Yahweh, your God.

I skolen icke svärja falskt vid mitt Namn, och ohelga dins Guds Namn; ty jag är Herren.

13 ‘Do not cheat anyone or steal from anyone. [‘If you have agreed to] pay your workers at the end of the day, [do what you have promised]; do not keep those wages until the next day.

Du skall icke göra dinom nästa orätt, eller röfva honom. Din dagakarls lön skall icke blifva när dig intill morgonen.

14 ‘Do not curse deaf people, and do not put things in the path of blind people to cause them to stumble.

Du skall icke banna dem döfva. Du skall icke sätta för den blinda något der han kan stöta sig uppå; utan du skall frukta din Gud; ty jag är Herren.

15 ‘Always [LIT] judge people fairly [DOU]. Do not do special favors for either poor people or rich people.

I skolen icke handla orätt i dome, och skall icke skona dem ringa, och icke ära den mägtiga; utan skall döma dinom nästa rätt.

16 ‘Do not spread false rumors about other people. ‘Do not say anything [in court] that would result in some [innocent] person being executed. I, Yahweh, [am commanding this].

Du skall icke vara en bakdantare ibland ditt folk. Du skall ock icke stå emot dins nästas blod; ty jag är Herren.

17 ‘Do not hate anyone. Instead, honestly rebuke those who ought to be rebuked, in order that you also will not be guilty.

Du skall icke hata din broder i dino hjerta; utan du skall straffa din nästa, på det du icke skall lida skuld för hans skull.

18 ‘Do not try to get revenge against someone or be angry with someone for a long time. Instead, love other people like you love yourself. I, Yahweh your God, [am commanding this].

Du skall icke hämnas, och icke behålla någon ovilja emot dins folks barn. Du skall älska din nästa såsom dig sjelfvan; ty jag är Herren.

19 ‘Obey my laws. ‘Do not allow two different kinds of animals to mate with each other. ‘Do not plant two different kinds of seed in the [same] field. ‘Do not wear clothing made from two different kinds of material.

Mina stadgar skolen I hålla, att du icke låter din boskap hafva beblandning med annor djur; och icke sår din åker med blandad säd; och att ingen klädnad kommer på dig, som af ull och lin tillhopa kommen är.

20 ‘If a man has sex with a slave woman who has been promised to marry some other man, but she has not been bought by that man and is still a slave, the man who had sex with her must be punished. But because she is still a slave, she and the man who had sex with her must not be killed.

Om en man ligger när ena qvinno, och beblandar sig med henne, och hon är en trälinna, och är af enom androm kränkt, dock är icke löst, eller frihet fått hafver, det skall straffadt varda; men icke skola de dö; ty hon hafver icke varit fri.

21 However, that man must bring a ram to [be slaughtered at] the entrance of the Sacred Tent area, to be an offering in order that he no longer be guilty for his sin.

Men han skall frambära Herranom för sina skuld en vädur till skuldoffer, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.

22 The priest will offer that ram to me in order that the man will be forgiven for the sin that he committed, and I will forgive him.

Och Presten skall försona honom med skuldoffret för Herranom, för den synd, som han gjort hafver; så varder honom Gud nådelig öfver hans synd, som han gjort hafver.

23 ‘When you enter the land [that I have promised to give to you], and when you plant various kinds of fruit trees, you must not eat any of their fruit for three years [DOU].

När I kommen i landet, och planteren allahanda trä, der man af äter, skolen I afskära deras förhud med deras frukt; i tre år skolen I hålla dem för oomskorna, så att I icke äten dem.

24 In the fourth year all of their fruit must be set aside to belong to me; it must be brought to me to be an offering to praise me.

Men i fjerde årena skall all deras frukt vara helgad och prisad Herranom.

25 But in the fifth/next year, you will be permitted to eat their fruit. If you do that, your trees will produce much fruit. I, Yahweh your God, [am promising that].

I femte årena skolen I äta fruktena, och samla henne in; ty jag är Herren edar Gud.

26 ‘Do not eat any meat that still has [the animal’s] blood in it. ‘Do not consult spirits to find out what will happen in the future, and do not practice sorcery.

I skolen intet äta med blod. I skolen icke akte på foglarop; eller välja några dagar.

27 ‘Do not shave the hair at the sides of your heads [like pagan people do].

I skolen icke skära någon plätt på edart hufvud, och icke allstinges raka edart skägg af.

28 ‘Do not cut your bodies [when you are mourning] for people who have died, and do not put tattoos on your bodies. I, Yahweh your God, [am commanding this].

I skolen icke skära något märke på edar kropp öfver en dödan; eller skrifva bokstäfver på eder; ty jag är Herren.

29 ‘Do not disgrace your daughters by forcing them to become prostitutes. If you cause them to become prostitutes, soon the land will be filled with prostitutes and all other kinds of people’s wicked behavior.

Du skall icke hålla dina dotter till boleri; på det att landet icke skall bedrifva boleri, och varda fullt med laster.

30 ‘Honor my Sabbath days and revere my Sacred Tent, because I, Yahweh, [live there].

Håller mina helgedagar, och frukter för min helgedom; ty Jag är Herren.

31 ‘Do not seek advice from those who (consult/talk with) the spirits of dead people [DOU], because if you do that, they will defile you. I, Yahweh your God, [am the one you should consult].

I skolen icke vända eder till spåmän, och fråger intet af de tecknatydare, att I icke varden orenade på dem; ty jag är Herren edar Gud.

32 ‘Stand up when old people [enter the room], and show that you respect them, and also revere me, your God; [that is what] I, Yahweh, [am commanding].

För ett grått hufvud skall du uppstå, och ära de gamla; ty du skall frukta din Gud; ty jag är Herren.

33 ‘When foreigners live among you [in your land], do not mistreat them.

Om en främling varder boendes när eder i edro lande, den skolen I icke öfverfalla.

34 You must treat them like you treat your fellow-citizens. Love them like you love yourselves, and do not forget that once, when you were foreigners in Egypt, [you were badly mistreated by the people of Egypt]. I, Yahweh your God, [am commanding you to do this].

Han skall bo när eder såsom en inländsk ibland eder; och du skall älskan såsom dig sjelfvan; förty I voren ock främlingar i Egypti lande. Jag är Herren edar Gud.

35 ‘When you are measuring things, to see how long they are or how much they weigh or how many there are,

I skolen intet olika handla, i dom, med aln, med vigt, med mått.

36 use correct [measuring sticks and] scales and weights [on the scales] and measuring baskets and other measuring containers. I Yahweh, your God, who brought you out of Egypt, [am giving you these laws].

Rätt våg, rätt pund, rätt skäppa, rätt kanna skall vara när eder; ty jag är Herren edar Gud, som hafver fört eder utur Egypti land;

37 ‘Obey carefully [DOU] all my laws and decrees, because I, Yahweh, [am the one who am commanding them].’”

Att I skolen hålla och göra alla mina stadgar, och alla mina rätter; ty jag är Herren.