< Lamentations 3 >

1 I [, the one who am writing this, ] am a man who has been afflicted/punished [MTY] by Yahweh because he was angry.
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
2 [It was as though] he caused me to walk in a very dark place without any light [at all].
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
3 He has punished [IDM] me many times, all day, [every] day.
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
4 He has caused my skin and my flesh to become old. He has broken my bones.
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
5 He has surrounded me [DOU] with bitterness and suffering.
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
6 [It is as though] he has buried me in a dark place like [SIM] [the graves of] those who have been dead for a long time.
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
7 [It is as though] [MET] he has built a wall around me, and fastened/tied me with heavy chains, and I cannot escape.
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
8 Although I call out and cry out for him to help me, he does not pay attention to my prayers.
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
9 [It is as though] he has blocked my path with a [high] stone [wall] and has caused my path to become crooked.
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
10 He has waited to attack me like [SIM] a bear or a lion hides and waits [to attack other animals].
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
11 [It is as though] he has dragged me off the path and (mauled me/torn me into pieces), and left me without help.
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
12 [It is as though] [MET] he bent his bow and caused me to become the target [at which he shot] his arrows.
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
13 [It is as though] he shot his arrows deep into my body.
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
14 All my relatives laugh at me; all day, [every] day they sing songs that make fun of me.
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
15 He has filled me with (bitterness/great suffering), [like] [MET] someone who drinks a very bitter liquid suffers.
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
16 [It is as though] he has caused me to chew gravel that broke my teeth, and he has trampled me in the dirt.
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
17 Things no longer go well for me; I no longer remember being prosperous.
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
18 I [continued to] say [to myself], “I no longer expect to live much longer; I no longer confidently expect [to receive good things] from Yahweh!”
Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
19 When I think about my suffering and my wandering [away from home], [it is like drinking] a very bitter [DOU] liquid.
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
20 I will never forget this time when I feel very depressed/discouraged [IDM].
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
21 However, I confidently expect [Yahweh to do good things for me again] when I think about this:
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
22 Yahweh never stops faithfully loving [us], and he never stops being kind to us.
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
23 [He is the one whom we can] always trust/lean on. Every morning he is merciful [to us again].
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24 [So] I say to myself, “Yahweh is all that I need; so I will confidently wait for him [to do good things for me].”
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
25 Yahweh is good to [all] those who depend on him, to those who seek his [help].
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
26 [So] it is good for us to wait quietly for Yahweh to save/rescue [us].
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
27 And it is good for us to [patiently] endure [suffering] while we are young.
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
28 Those [who seek his help] should sit by themselves, silently, [knowing that] it is Yahweh who has allowed/caused them to suffer.
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29 They should lie in the dirt, with their faces on the ground, [because] they can still hope [that Yahweh will help them].
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30 If someone strikes us on one cheek, we should turn the other cheek toward that person [in order that he may strike it, too], and accept/endure it when we are insulted.
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31 Yahweh does not abandon [us his people] forever.
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32 Sometimes he causes us to suffer, but sometimes he is kind [to us] because he continually and faithfully loves [us].
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
33 And he is not happy about causing human beings to suffer or to be sad.
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
34 If people (mistreat all the prisoners/crush all the prisoners under their feet)
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
35 or if they rebel against God by refusing to give to people the things that it is right for them [to receive],
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
36 or if they cause judges to decide matters unjustly, (does Yahweh not see all those things?/Yahweh certainly sees all those things!) [RHQ]
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
37 No one can [RHQ] command something to happen [and then cause it to happen] if Yahweh has not already decided that it should happen.
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
38 God in heaven [MTY] is [RHQ] the one who causes disasters to happen, and he [also] causes good things to happen.
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
39 [So] it is certainly not [RHQ] right for us, who are only humans, to complain when he punishes us for the sins that we have committed.
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
40 Instead, we should (examine/think carefully about) our behavior; we should turn back to Yahweh.
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
41 We should pray [IDM] sincerely and lift up our arms toward God in heaven, [and say, ]
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
42 “We have sinned and rebelled [against you], and you have not forgiven [us].
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
43 You have surrounded us with your anger and pursued us; you have slaughtered [us] without pitying us.
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
44 You have hidden yourself in a cloud, with the result that you do not hear [us] when we pray.
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
45 You have caused [the people of other] nations to consider us to be only garbage [DOU].
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
46 All our enemies have insulted us.
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
47 We are constantly afraid [DOU], [because] we have experienced disasters and ruin [DOU].”
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
48 I cry a lot because my people have been destroyed.
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
49 My tears continually flow; they will not stop
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
50 until Yahweh looks down from heaven and sees [us].
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
51 I am very grieved because of [what has happened to] the women of my city.
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
52 Those who are my enemies hunted for me like [SIM] [people hunt for] a bird [to kill it] [even though] there was no reason [for them to do that].
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
53 They threw me into a pit to kill me, and they threw stones on top of me.
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
54 The water [in the pit] rose above my head, and I said [to myself], “I am about to die/drown!”
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
55 But from the bottom of the pit I cried out to you [MTY], “Yahweh, [help me]!”
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
56 I pleaded with you, “Do not refuse to heed [MTY] me while I cry out to you!”
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
57 Then you answered me and said, “Do not be afraid!”
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
58 Yahweh, you defended me; you did not allow me to die.
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
59 [Now], Yahweh, you have seen the evil things that my enemies have done to me, [so] decide my case [and show that I am right]!
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
60 You know the evil things that they have planned to do to me.
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
61 Yahweh, you have heard them insult [me] and what they have planned to do to me.
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
62 Every day they whisper and mutter things about me, all day long.
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
63 Look at them! Whether they are standing or sitting they make fun of me with the songs that they sing.
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
64 Yahweh, cause them to suffer in return for their causing [me] to suffer!
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
65 Curse them [IDM] [for] their being very stubborn [IDM].
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
66 Because you are angry with them, pursue them and get rid of them, [until none of them remain] on the earth.
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.

< Lamentations 3 >