Lamentations 3
1 I [, the one who am writing this, ] am a man who has been afflicted/punished [MTY] by Yahweh because he was angry.
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
2 [It was as though] he caused me to walk in a very dark place without any light [at all].
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
3 He has punished [IDM] me many times, all day, [every] day.
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
4 He has caused my skin and my flesh to become old. He has broken my bones.
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
5 He has surrounded me [DOU] with bitterness and suffering.
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
6 [It is as though] he has buried me in a dark place like [SIM] [the graves of] those who have been dead for a long time.
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
7 [It is as though] [MET] he has built a wall around me, and fastened/tied me with heavy chains, and I cannot escape.
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
8 Although I call out and cry out for him to help me, he does not pay attention to my prayers.
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
9 [It is as though] he has blocked my path with a [high] stone [wall] and has caused my path to become crooked.
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
10 He has waited to attack me like [SIM] a bear or a lion hides and waits [to attack other animals].
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
11 [It is as though] he has dragged me off the path and (mauled me/torn me into pieces), and left me without help.
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
12 [It is as though] [MET] he bent his bow and caused me to become the target [at which he shot] his arrows.
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
13 [It is as though] he shot his arrows deep into my body.
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
14 All my relatives laugh at me; all day, [every] day they sing songs that make fun of me.
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
15 He has filled me with (bitterness/great suffering), [like] [MET] someone who drinks a very bitter liquid suffers.
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
16 [It is as though] he has caused me to chew gravel that broke my teeth, and he has trampled me in the dirt.
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
17 Things no longer go well for me; I no longer remember being prosperous.
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
18 I [continued to] say [to myself], “I no longer expect to live much longer; I no longer confidently expect [to receive good things] from Yahweh!”
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
19 When I think about my suffering and my wandering [away from home], [it is like drinking] a very bitter [DOU] liquid.
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
20 I will never forget this time when I feel very depressed/discouraged [IDM].
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
21 However, I confidently expect [Yahweh to do good things for me again] when I think about this:
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
22 Yahweh never stops faithfully loving [us], and he never stops being kind to us.
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
23 [He is the one whom we can] always trust/lean on. Every morning he is merciful [to us again].
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
24 [So] I say to myself, “Yahweh is all that I need; so I will confidently wait for him [to do good things for me].”
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
25 Yahweh is good to [all] those who depend on him, to those who seek his [help].
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
26 [So] it is good for us to wait quietly for Yahweh to save/rescue [us].
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
27 And it is good for us to [patiently] endure [suffering] while we are young.
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
28 Those [who seek his help] should sit by themselves, silently, [knowing that] it is Yahweh who has allowed/caused them to suffer.
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
29 They should lie in the dirt, with their faces on the ground, [because] they can still hope [that Yahweh will help them].
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
30 If someone strikes us on one cheek, we should turn the other cheek toward that person [in order that he may strike it, too], and accept/endure it when we are insulted.
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
31 Yahweh does not abandon [us his people] forever.
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
32 Sometimes he causes us to suffer, but sometimes he is kind [to us] because he continually and faithfully loves [us].
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
33 And he is not happy about causing human beings to suffer or to be sad.
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
34 If people (mistreat all the prisoners/crush all the prisoners under their feet)
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
35 or if they rebel against God by refusing to give to people the things that it is right for them [to receive],
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
36 or if they cause judges to decide matters unjustly, (does Yahweh not see all those things?/Yahweh certainly sees all those things!) [RHQ]
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
37 No one can [RHQ] command something to happen [and then cause it to happen] if Yahweh has not already decided that it should happen.
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
38 God in heaven [MTY] is [RHQ] the one who causes disasters to happen, and he [also] causes good things to happen.
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
39 [So] it is certainly not [RHQ] right for us, who are only humans, to complain when he punishes us for the sins that we have committed.
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
40 Instead, we should (examine/think carefully about) our behavior; we should turn back to Yahweh.
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
41 We should pray [IDM] sincerely and lift up our arms toward God in heaven, [and say, ]
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
42 “We have sinned and rebelled [against you], and you have not forgiven [us].
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
43 You have surrounded us with your anger and pursued us; you have slaughtered [us] without pitying us.
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
44 You have hidden yourself in a cloud, with the result that you do not hear [us] when we pray.
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45 You have caused [the people of other] nations to consider us to be only garbage [DOU].
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
46 All our enemies have insulted us.
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47 We are constantly afraid [DOU], [because] we have experienced disasters and ruin [DOU].”
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
48 I cry a lot because my people have been destroyed.
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
49 My tears continually flow; they will not stop
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
50 until Yahweh looks down from heaven and sees [us].
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
51 I am very grieved because of [what has happened to] the women of my city.
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
52 Those who are my enemies hunted for me like [SIM] [people hunt for] a bird [to kill it] [even though] there was no reason [for them to do that].
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
53 They threw me into a pit to kill me, and they threw stones on top of me.
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
54 The water [in the pit] rose above my head, and I said [to myself], “I am about to die/drown!”
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
55 But from the bottom of the pit I cried out to you [MTY], “Yahweh, [help me]!”
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
56 I pleaded with you, “Do not refuse to heed [MTY] me while I cry out to you!”
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
57 Then you answered me and said, “Do not be afraid!”
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 Yahweh, you defended me; you did not allow me to die.
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
59 [Now], Yahweh, you have seen the evil things that my enemies have done to me, [so] decide my case [and show that I am right]!
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
60 You know the evil things that they have planned to do to me.
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
61 Yahweh, you have heard them insult [me] and what they have planned to do to me.
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
62 Every day they whisper and mutter things about me, all day long.
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
63 Look at them! Whether they are standing or sitting they make fun of me with the songs that they sing.
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
64 Yahweh, cause them to suffer in return for their causing [me] to suffer!
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
65 Curse them [IDM] [for] their being very stubborn [IDM].
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
66 Because you are angry with them, pursue them and get rid of them, [until none of them remain] on the earth.
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
