< Job 9 >

1 Then Job replied,
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “Yes, I certainly know that [much of] what you said is true. But (how can anyone say to God, ‘I (am innocent/have not done what is wrong) and prove it?’/no one can say to God ‘I (am innocent/have not done what is wrong) and prove it.’) [RHQ]
Ja, förvisso vet jag att så är; huru skulle en människa kunna hava rätt mot Gud?
3 If someone wanted to argue with God [about that], God could ask him 1,000 questions, and that person would not be able to answer any of them!
Vill han gå till rätta med henne, så kan hon ej svara honom på en sak bland tusen.
4 God is very wise [IDM] and very powerful; no one who has tried to challenge God has been able to win.
Han som är så vis i förstånd och så väldig i kraft, vem kan trotsa honom och dock slippa undan;
5 He even moves mountains, without them (OR, anyone) knowing about it. When he is angry, he turns them upside down.
honom som oförtänkt flyttar bort berg och omstörtar dem i sin vrede;
6 He sends earthquakes that shake the ground; he causes the pillars that support the earth to tremble.
honom som kommer jorden att vackla från sin plats, och dess pelare bäva därvid;
7 [Some days] he speaks to the sun, and it does not rise, and [some nights] he prevents the stars from shining.
honom som befaller solen, så går hon icke upp, och som sätter stjärnorna under försegling;
8 He alone (stretched out/put in place) the sky; he alone puts his feet on the waves (OR, on the huge sea monster).
honom som helt allena spänner ut himmelen och skrider fram över havets toppar;
9 He put in their places [the clusters/groups of stars that are called] The Dipper/Bear, Orion, the Pleiades, and the stars in the southern sky.
honom som har gjort Karlavagnen och Orion, Sjustjärnorna och söderns Stjärngemak;
10 Only he does great things that we cannot understand; he does more marvelous things than we are able to count.
honom som gör stora och outrannsakliga ting och under, flera än någon kan räkna?
11 He passes by where I am, but I do not see him; he moves further on, but I do not see him go.
Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse.
12 If he [wants to] snatch something away, no one [RHQ] can hinder him; no one dares to ask him, ‘Why are you doing that?’ [RHQ]
Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: "Vad gör du?"
13 God will not very easily stop being angry; he defeated [MTY] those who [tried to] help Rahab, [the great sea monster].
Gud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig;
14 “So, [if God took me to court], what could I say [MTY] to answer him?
huru skulle jag då våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?
15 Even though I (would be innocent/would not have done what is wrong), I would not be able to answer him. All I could do would be to request God, my judge/accuser, to act mercifully toward me.
Nej, om jag än hade rätt, tordes jag dock ej svara; jag finge anropa min motpart om misskund.
16 If I summoned him to [come to the courtroom] and he said that he would come, I would not believe that he would pay attention to what I would say.
Och om han än svarade mig på mitt rop, så kunde jag ej tro att han lyssnade till min röst.
17 He sends storms to batter me, and he bruises me many times (without any reason to do that/even though I am innocent).
Ty med storm hemsöker han mig och slår mig med sår på sår, utan sak.
18 [It is as though] he will not let me get/catch my breath, because he causes me to suffer all the time.
Han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.
19 If I would try to (wrestle with/fight against) him, [there is no way that I could defeat him, ] [because] he is stronger than I am. If I would request him to appear in court, there is no one who could [RHQ] force him to go there.
Gäller det försteg i kraft: "Välan, jag är redo!", gäller det rätt: "Vem ställer mig till ansvar?"
20 Even though I was innocent, what I would say would cause him to say that I must be punished [MTY]; even though I had not done anything wrong, he would prove that I am guilty.
Ja, hade jag än rätt, så dömde min mun mig skyldig; vore jag än ostrafflig, så läte han mig synas vrång.
21 “I have not done what is wrong, but that is not important. I despise continuing to remain alive.
Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.
22 But it doesn’t matter, because God will get rid of [all of us, ] both those who are innocent and those who are wicked.
Det må gå som det vill, nu vare det sagt: han förgör den ostrafflige jämte den ogudaktige.
23 When people experience disaster and it causes them to suddenly die, God laughs at it, even if they are innocent.
Om en landsplåga kommer med plötslig död, så bespottar han de oskyldigas förtvivlan.
24 God has allowed wicked people to control [what happens in] the world. [It is as though] he has caused judges to be blindfolded, [with the result that they cannot judge fairly]. If it is not God who has put wicked people in control, who has done it?
Jorden är given i de ogudaktigas hand, och täckelse sätter han för dess domares ögon. Är det ej han som gör det, vem är det då?
25 “My days go by very quickly, like a fast runner; [it is as though] they run away, and nothing good happens to me on those days.
Min dagar hasta undan snabbare än någon löpare, de fly bort utan att hava sett någon lycka;
26 My life goes by very rapidly, like a boat made from reeds sailing swiftly, or like an eagle that swoops down to seize a small animal.
de ila åstad såsom en farkost av rör, såsom en örn, när han störtar sig ned på sitt byte.
27 If I smile and say [to God], ‘I will forget what I am complaining about; I will stop looking sad and try to be cheerful/happy,’
Om jag än besluter att förgäta mitt bekymmer, att låta min sorgsenhet fara och göra mig glad,
28 then I become afraid because of all that I am suffering, because I know that God does not consider that I am innocent.
Så måste jag dock bäva för alla mina kval; jag vet ju att du icke skall döma mig fri.
29 He will (condemn me/declare that I should be punished), so why should I keep trying in vain [to defend myself]?
Nej, såsom skyldig måste jag stå där; varför skulle jag då göra mig fåfäng möda?
30 If I washed myself with snow or cleansed my hands with lye/soap [to get rid of my guilt],
Om jag än tvår mig i snö och renar mina händer i lutsalt,
31 he would still throw me into a filthy pit; as a result [it would be as though] even my clothes would detest me.
så skall du dock sänka mig ned i pölen, så att mina kläder måste vämjas vid mig.
32 “God is not a human, as I am, so there is no way that I could answer him [to prove that I am innocent] if we went together to have a trial [in a courtroom].
Ty han är ej min like, så att jag vågar svara honom, ej en sådan, att vi kunna gå till doms med varandra;
33 There is no one to (mediate/hear us and decide who is right), no one who has authority over both of us [IDM].
ingen skiljeman finnes mellan oss, ingen som har myndighet över oss båda.
34 I wish/desire that he would stop punishing [MTY] me, and that he would not continue to terrify me.
Må han blott vända av från mig sitt ris, och må fruktan för honom ej förskräcka mig;
35 If he did that, I would declare [that I am innocent] without being afraid of him, because I know that I really have not [done what is wrong like God thinks that I have].”
då skall jag tala utan att rädas för honom, ty jag vet med min själv att jag icke är en sådan.

< Job 9 >