John 12
1 And six days before the passover, Jesus came to Bethany, where was that Lazarus whom Jesus raised from the dead.
Sex dagar före påsk kom nu Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som av Jesus hade blivit uppväckt från de döda.
2 And they made a supper for him there: and Martha served, and Lazarus was one of the guests with him.
Där gjorde man då för honom ett gästabud, och Marta betjänade dem, men Lasarus var en av dem som lågo till bords jämte honom.
3 And Mary took an alabaster box of perfume of choice spikenard, of great price; and anointed the feet of Jesus; and she wiped his feet with her hair. And the house was filled with the odor of the perfume.
Då tog Maria ett skålpund smörjelse av dyrbar äkta nardus och smorde därmed Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår. Och huset uppfylldes med vällukt av smörjelsen.
4 Then said Judas Iscariot, one of the disciples, he that was about to betray him:
Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, sade då:
5 Why was not this ointment sold for three hundred denarii, and given to the poor?
»Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?»
6 And this he said, not be cause he cared for the poor, but because he was thief, and held the purse, and carried what was put in it.
Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.
7 But Jesus said: Let her alone; she hath kept it for the day of my burial.
Men Jesus sade: »Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.
8 For the poor are always with you, but I am not with you always.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.»
9 And great multitudes of the Jews heard that he was there: and they came, not only on account of Jesus, but also that they might see Lazarus, whom he raised from the dead.
Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.
10 And the chief priests deliberated about killing even Lazarus:
Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.
11 because many of the Jews, on his account, went and believed in Jesus.
Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.
12 And the next day, a great multitude who had come to the feast, when they heard that Jesus was coming to Jerusalem,
När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,
13 took boughs of palm-trees, and went out to meet him. And they cried, and said: Hosanna, Blessed is he that cometh in the name of the Lord, the king of Israel!
togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung.»
14 And Jesus found an ass, and sat upon it; as it is written
Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:
15 Fear not, daughter of Sion. Behold, thy king cometh to thee; and he rideth upon a colt, the foal of an ass.
»Frukta icke, du dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en åsninnas fåle.»
16 These things understood not his disciples, at that time; but when Jesus was glorified, then his disciples remembered that these things were written of him, and that they did them to him.
Detta förstodo hans lärjungar icke då strax, men när Jesus hade blivit förhärligad, då kommo de ihåg att detta var skrivet om honom, och att man hade gjort detta med honom.
17 And the multitude that had been with him, testified that he had called Lazarus from the grave, and raised him from the dead.
Så gav nu folket honom sitt vittnesbörd, de som hade varit med honom, när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda.
18 And for this reason, great multitudes went out to meet him, as they had heard that he wrought this sign.
Därför kom också det övriga folket emot honom, eftersom de hörde att han hade gjort det tecknet.
19 But the Pharisees said, one to another: Do ye see, that ye are gaining nothing? For, lo, the whole world is going after him.
Då sade fariséerna till varandra: »I sen att I alls intet kunnen uträtta; hela världen löper ju efter honom.»
20 And there were also among the people, some who had come up to worship at the feast.
Nu voro där ock några greker, av dem som plägade fara upp för att tillbedja under högtiden.
21 These came, and approached Philip, who was of Bethsaida in Galilee, and said to him: My lord, we are desirous to see Jesus.
Dessa kommo till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bådo honom och sade: »Herre, vi skulle vilja se Jesus.»
22 Philip came and told Andrew; and Andrew and Philip told Jesus.
Filippus gick och sade detta till Andreas; Andreas och Filippus gingo och sade det till Jesus.
23 And Jesus answered, and said to them: The hour is come that the Son of man should be glorified.
Jesus svarade dem och sade: »Stunden är kommen att Människosonen skall förhärligas.
24 Verily, verily, I say to you, That a kernel of wheat, unless it fall and die in the ground, remaineth alone; but if it die, it produceth numerous fruits.
Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör, så förbliver det ett ensamt korn; men om det dör, så bär det mycken frukt.
25 He that loveth his life, will lose it; and he that hateth his life, in this world, will preserve it unto life everlasting. (aiōnios g166)
Den som älskar sitt liv, han mister det, men den som hatar sitt liv i denna världen, han skall behålla det och skall hava evigt liv. (aiōnios g166)
26 If any one is servant to me, he will come after me; and where I am, there also will my servant be. Him that serveth me, will the Father honor.
Om någon vill tjäna mig, så följe han mig; och där jag är, där skall också min tjänare få vara. Om någon tjänar mig, så skall min Fader ära honom.
27 Behold, now is my soul troubled; and what shall I say? My Father, deliver me from this hour? But for this very cause, came I to this hour.
Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.
28 Father, glorify thy name! And a voice was heard from heaven: I have glorified it; and I will glorify it again.
Fader, förhärliga ditt namn.» Då kom en röst från himmelen: »Jag har redan förhärligat det, och jag skall ytterligare förhärliga det.»
29 And the multitude standing by, heard it; and they said: There was thunder. But others said: An angel spoke with him.
Folket, som stod där och hörde detta, sade då: »Det var ett tordön.» Andra sade: »Det var en ängel som talade med honom.»
30 Jesus answered, and said to them: This voice was not for my sake, but for yours.
Då svarade Jesus och sade: »Denna röst kom icke för min skull, utan för eder skull.»
31 Now is the judgment of this world: now the ruler of this world is cast out.
Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.
32 And I, when I am lifted up from the earth, will draw all men to me.
Och när jag har blivit upphöjd från jorden, skall jag draga alla till mig.»
33 And this he said, to show by what manner of death, he was to die.
Med dessa ord gav han till känna på vad sätt han skulle dö.
34 The multitude said to him: We have heard from the law, that the Messiah abideth for ever: and how sayest thou, that the Son of man is to be lifted up? Who is this Son of man? (aiōn g165)
Då svarade folket honom: »Vi hava hört av lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Huru kan du då säga att Människosonen måste bliva upphöjd? Vad är väl detta för en Människoson?» (aiōn g165)
35 Jesus said to them: A short time longer, the light is with you. Walk, while ye have the light, lest the darkness overtake you. He that walketh in the dark, knoweth not whither he goeth.
Jesus sade till dem: »Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går.
36 While the light is with you, confide in the light; that ye may be children of the light. These things said Jesus, and departed, and concealed himself from them.
Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn.» Detta talade Jesus och gick sedan bort och dolde sig för dem.
37 And although he wrought all these signs before them, they believed him not;
Men fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de icke på honom.
38 that the word of Isaiah the prophet might be fulfilled, who said: My Lord; who hath believed our report? And to whom is the arm of the Lord revealed?
Ty det ordet skulle fullbordas, som profeten Esaias säger: »Herre, vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbar?»
39 For this reason they could not believe, because Isaiah said again:
Alltså kunde de icke tro; Esaias säger ju ytterligare:
40 They have blinded their eyes, and darkened their hearts; that they might not see with their eyes, and understand with their heart, and be converted; and I should heal them.
»Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de icke kunna se med sina ögon eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig.»
41 These things spake Isaiah, when he saw his glory, and spoke of him.
Detta kunde Esaias säga, eftersom han hade sett hans härlighet, när han talade med honom. --
42 And of the chiefs also, many believed on him; but on account of the Pharisees, they did not confess him, lest they should be put out of the synagogue;
Dock funnos jämväl bland rådsherrarna många som trodde på honom; men för fariséernas skulle ville de icke bekänna det, för att de icke skulle bliva utstötta ur synagogan.
43 for they loved the praise of men, more than the praise of God.
Ty de skattade högre att bliva ärade av människor än att bliva ärade av Gud.
44 And Jesus cried, and said: He that believeth in me, believeth not in me, but in him that sent me.
Men Jesus sade med hög röst: »Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som har sänt mig.
45 And he that seeth me, seeth him that sent me.
Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.
46 I have come into the world, a light, that whoever believeth in me, might not abide in darkness.
Såsom ett ljus har jag kommit i världen, för att ingen av dem som tro på mig skall förbliva i mörkret.
47 And whoever shall hear my words, and not observe them, I judge him not; for I did not come to judge the world, but to vivify the world.
Om någon hör mina ord, men icke håller dem, så dömer icke jag honom; ty jag har icke kommit för att döma världen, utan för att frälsa världen.
48 Whoever rejecteth me, and receiveth not my words, there is one to judge him; the word which I speak, will judge him, at the last day.
Den som förkastar mig och icke tager emot mina ord, han har dock en domare över sig; det ord som jag har talat, det skall döma honom på den yttersta dagen.
49 For I have not spoken from myself; but the Father who sent me, he gave me commandment, what I should speak, and what I should say.
Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala.
50 And I know that his commandment is life eternal. Therefore, these things which I speak, as my Father hath said to me, so I speak. (aiōnios g166)
Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.» Se Silverpenning i Ordförkl. Se Messias i Ordförkl. (aiōnios g166)
