John 20
1 BUT in the first in the week came Mariam Magdalitha in the early-morn, (while it was) yet dark, unto the house of burial.
På den ena Sabbathen kom Maria Magdalena om morgonen, då ännu mörkt var, till grafvena, och såg stenen vara borto af grafvene.
2 And she saw the stone that it was taken from the sepulchre. And she ran, and came to Shemun Kipha, and to that other disciple, whom Jeshu loved, saying to them, They have taken away our Lord from that house of burial, and I know not where they have laid him.
Då lopp hon, och kom till Simon Petrum, och till den andra Lärjungan, som Jesus älskade, och sade till dem: De hafva tagit Herran bort utaf grafvene, och vi vete icke hvart de hafva lagt honom.
3 And Shemun went forth, and that other disciple, and they came to the house of burial.
Då gick Petrus ut, och den andre Lärjungen, och kommo till grafvena.
4 And they ran both of them together; but that disciple ran before Shemun, and came first to the house of burial.
Både lupo de tillika; och den andre Lärjungen lopp före, snarare än Petrus, och kom först till grafvena.
5 And looking, he saw the cloths lying, but entering he entered not.
Och när han lutade sig ned, fick han se lakanen lagd; dock gick han icke in.
6 But Shemun came after him, and went into the house of burial, and saw the cloths set,
Så kom då Simon Petrus efter honom, och gick in i grafvena, och såg lakanen lagd;
7 and the napkin that had been bound upon his head, not with the cloths, but folded up, and laid apart in one place.
Och svetteduken, som hade varit om hans hufvud, icke lagd när lakanen, utan afsides i ett rum tillhopasvept.
8 Then went in also that disciple who came first to the house of burial, and he saw, and believed.
Då gick ock den andre Lärjungen in, som förr var kommen till grafvena, och såg det, och troddet.
9 For not yet knew they the scriptures, that he was to rise from the dead.
Ty de förstodo icke än då Skriftena, att han skulle uppstå ifrå de döda.
10 And those disciples went again to their place.
Och Lärjungarna gingo åter tillhopa igen.
11 But Mariam stood at the sepulchre weeping: and while weeping, she looked into the sepulchre,
Men Maria stod och gret utanför grafvene. Vid hon nu så gret, lutade hon sig in i grafvena;
12 and saw two angels in white, who were sitting, one at his pillows, and one at his feet, where the body of Jeshu had lain.
Och fick se två Änglar i hvit kläder, sittande, den ene vid hufvudet, och den andre vid fötterna, der de hade lagt Jesu lekamen.
13 And they say to her, Woman, why weepest thou? She saith to them, Because they have taken away my Lord, and I know not where they have laid him.
De sade till henne: Qvinna, hvad gråter du? Sade hon till dem: De hafva tagit bort min Herra; och jag vet icke hvart de hafva lagt honom.
14 This said she, and turned herself back, and saw Jeshu standing, and knew not that it was Jeshu.
När hon detta sade, vände hon sig tillbaka, och fick se Jesum ståndandes; och visste icke att det var Jesus.
15 Jeshu saith to her, Woman, why weepest thou? and whom seekest thou? But she thought he was the gardener, and said to him, Sir, if thou have taken him away, tell me where thou hast laid him, and I will go (and) take him away.
Sade Jesus till henne: Qvinna, hvad gråter du? Hvem söker du? Hon mente, att det hade varit örtagårdsmästaren, och sade till honom: Herre, hafver du burit honom bort; säg mig hvart du hafver lagt honom, och jag vill tågan.
16 Jeshu saith to her, Mariam. She turned and saith to him in Hebrew, Rabuni, which is saying, Malphona.
Jesus sade till henne: Maria. Då vände hon sig om, och sade till honom: Rabbuni, det är, Mästar.
17 Jeshu saith to her, Touch me not; for not yet have I ascended to my Father: but go to my brethren, and say to them, I ascend to my Father, and to your Father, to my God, and to your God.
Sade Jesus till henne: Kom icke vid mig; ty jag är icke ännu uppfaren till min Fader; men gack till mina bröder, och säg dem: Jag far upp till min Fader, och edar Fader; och till min Gud, och edar Gud.
18 Then went Mariam Magdalitha, and announced to the disciples that she had seen our Lord, and (that) these (words) he had spoken to her.
Maria Magdalena kom, och bådade Lärjungomen, att hon hade sett Herran, och att han hade sagt henne detta.
19 WHEN it was the evening of that day which (was) the first in the week, and the doors were shut where the disciples were, for fear of the Jihudoyee, came Jeshu, stood among them, and said to them, Peace (be) with you.
Men om aftonen, på den samma Sabbathen, då dörrarna voro lyckta, der Lärjungarna voro församlade, för Judarnas rädslos skull, kom Jesus, och stod midt ibland dem, och sade till dem: Frid vare eder.
20 This he said, and showed them his hands and his side. And the disciples rejoiced when they saw our Lord.
Och när han hade detta sagt, lät han dem se händerna, och sina sido. Då vordo Lärjungarna glade, att de sågo Herran.
21 Then said Jeshu unto them, Peace (be) with you: as my Father sent me, I also send you.
Då sade Jesus åter till dem: Frid vare eder; såsom Fadren hafver mig sändt, så sänder ock jag eder.
22 And when he had said these, he breathed on them, and said to them, Receive the Spirit of Holiness:
När han detta sagt hade, blåste han på dem, och sade till dem: Tager den Helga Anda;
23 if you forgive sins to a man, they shall be forgiven to him; and if you retain (the sins) of a man, they are retained.
Hvilkom I förlåten synderna, dem förlåtas de; och hvilkom I behållen dem, dem äro de behållna.
24 But Thoma, one of the twelve, he who was called the Twin, was not there with them when Jeshu came.
Men Thomas, en af de tolf, hvilken kallas Tvilling, var icke med dem, när Jesus kom.
25 And the disciples say to him, We have seen our Lord. But he said to them, Unless I see in his hands the places of the nails, and put into them my fingers, and extend my hand into his side, I believe not.
Då sade de andre Lärjungarna till honom: Vi sågom Herran. Sade han till dem: Utan jag ser hålen efter spikarna i hans händer, och stinger mitt finger i hålen efter spikarna, och stinger min hand i hans sido, tror jag det icke.
26 AND after eight days again within were the disciples, and Thoma with them. And Jeshu came, while the doors were shut, stood in the midst, and said to them, Peace (be) with you.
Och åtta dagar derefter voro åter hans Lärjungar inne, och Thomas med dem; då kom Jesus, vid dörrarna voro lyckta, och stod midt ibland dem, och sade: Frid vare eder.
27 And he said to Thoma, Bring thy finger hither and see my hands, and bring thy hand and thrust it into my side, and be not unbelieving but believing.
Sedan sade han till Thomas: Räck hit ditt finger, och ge mina händer, och räck hit dina hand, och stick henne i mina sido; och var icke tvifvelaktig, utan trogen.
28 And Thoma answered and said to him, My Lord, and my God!
Thomas svarade, och sade till honom: Min Herre, och min Gud.
29 Jeshu saith to him, Now that thou hast seen, thou hast believed: blessed are they who have not seen me, and have believed.
Jesus sade till honom: Efter du såg mig, Thoma, tror du; salige äro de som icke se, och dock tro.
30 But many other signs did Jeshu before his disciples: those are not written in this record;
Gjorde ock Jesus mång annor tecken, i sina Lärjungars åsyn, som i denna bokene icke äro skrifne.
31 but these are written, that you may believe that Jeshu is the Meshicha, the Son of Aloha, and that when you have believed you may have in his name the life which is eternal.
Men dessa äro skrifne, på det I tro skolen, att Jesus är Christus, Guds Son; och att I, genom trona, skolen hafva lif i hans Namn.
