2 Corinthians 1

1 PAULOS, apostle of Jeshu Meshiha, by the will of Aloha; and Timotheos a brother: to the church of Aloha which is in Kurinthos, and to all the saints who are in all Akaia.

Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern Timoteus, hälsar den Guds församling som finnes i Korint, och tillika alla de heliga som finnas i hela Akaja.

2 Grace be with you and peace, from Aloha our Father, and from our Lord Jeshu Meshiha.

Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

3 Blessed be Aloha, the Father of our Lord Jeshu Meshiha, the Father of mercies, and the God of all consolation, who consoleth us in all our afflictions,

Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud,

4 that we may be able to console those who are in all afflictions by that consolation by which we are consoled of Aloha.

han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd.

5 For as the sufferings of the Meshiha abound in us, so, through the Meshiha, our consolation aboundeth also.

Ty såsom Kristuslidanden till överflöd komma över oss, så kommer ock genom Kristus tröst till oss i överflödande mått.

6 But if we are afflicted, it is for your consolation and for your salvation that we be afflicted: and if we are consoled, it is that you may be consoled, that there may be in you perseverance to endure those sufferings which we also suffer.

Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker ock detta till tröst för eder, en tröst som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast,

7 And our hope concerning you is steadfast: for we know that if you participate in the sufferings, you also participate in the consolation.

ty vi veta att såsom I delen våra lidanden, så delen I ock den tröst vi undfå.

8 FOR I would have you to know, my brethren, of the affliction that befell us in Asia: for we were greatly pressed beyond our strength, until our life was nigh to be dissolved,

Vi vilja nämligen icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om vilken nöd vi fingo utstå i provinsen Asien, och huru övermåttan svårt det blev oss, utöver vår förmåga, så att vi till och med misströstade om livet.

9 and because of these we had concluded (for) death; that we should not have hope in ourselves, but in Aloha, who raiseth the dead:

Ja, vi hade redan i vårt inre likasom fått vår dödsdom, för att vi icke skulle förtrösta på oss själva, utan på Gud, som uppväcker de döda.

10 who from deaths of violence delivered us, and who will again, we trust, deliver us,

Och ur en sådan dödsnöd frälste han oss, och han skall än vidare frälsa oss; ja, till honom hava vi satt vårt hopp att han allt framgent skall frälsa oss.

11 through the help of your prayers for us; that his gift towards us may be a benefit effected for many, and many may praise him on our behalf.

Också I stån oss ju bi med eder förbön. Och så skola många hembära tacksägelse för oss, för den nåd som genom mångas böner har kommit oss till del.

12 For our glorying is this, the testimony of our conscience, that in simplicity and purity, and by the grace of Aloha, we are conversant in the world; and not with the wisdom of the flesh, and especially with you yourselves.

Ty vad vi kunna berömma oss av, och vad vårt samvete bär oss vittnesbörd om, det är att vi i denna världen hava vandrat i Guds helighet och renhet, icke ledda av köttslig vishet, utan av Guds nåd; så framför allt i vårt förhållande till eder.

13 For we write no other (things) to you than those which you know and acknowledge, and which I am confident you will acknowledge unto the end:

Ty i vad vi skriva till eder ligger icke något annat än just vad I läsen och väl kunnen förstå. Och jag hoppas att I skolen komma att till fullo förstå

14 even as you have in part acknowledged that we are your glorying, as you also are ours in the day of our Lord Jeshu Meshiha.

vad I redan nu delvis förstån om oss: att vi äro eder berömmelse, likasom I ären vår berömmelse, på vår Herre Jesu dag.

15 And in this confidence I have willed from the first to come to you, that doubly you may receive benefit,

Och i denna tillförsikt tänkte jag komma först till eder, för att I skullen få ännu ett kärleksbevis.

16 and that I may pass by you to Makedunia, and again from Makedunia I may come to you, and you may lead me forth unto Jihud.

Genom eder stad ville jag alltså taga vägen till Macedonien, och jag skulle sedan från Macedonien återigen komma till eder, för att då av eder utrustas för resan till Judeen.

17 This then that I have purposed, have I purposed boastingly? or are they things of the flesh that I purpose, that I should have in them Yes, yes, or No, no?

Så tänkte jag; och icke har jag väl därför nu handlat i vankelmod? Eller plägar jag kanhända fatta mina beslut efter köttet, så att vad jag säger är på samma gång "ja, ja" och "nej, nej"?

18 Faithful is Aloha that our word with you was not Yes and No.

Ingalunda; så sant Gud är trofast, vad vi tala till eder är icke "ja och nej".

19 For the Son of Aloha, Jeshu Meshiha, who by us hath been preached unto you, by me and by Sylvanas and by Timotheos, was not Yes and No, but it was Yes in him.

Guds Son, Jesus Kristus, han som bland eder har blivit predikad genom oss -- genom mig och Silvanus och Timoteus -- han kom ju icke såsom "ja och nej", utan "ja" har kommit i och genom honom.

20 For all the promises of Aloha in him, in the Meshiha, are Yes; for which by him we give Amen to the glory of Aloha.

Ty Guds löften, så många de äro, hava i honom fått sitt "ja"; därför få de ock genom honom sitt "amen", på det att Gud må bliva ärad genom oss.

21 But Aloha himself confirmeth us with you in the Meshiha, who himself hath anointed us,

Men den som befäster oss såväl som eder i Kristus, och den som har smort oss, det är Gud,

22 and hath sealed us, and given us the earnest-pledge of his Spirit in our hearts.

han som har låtit oss undfå sitt insegel och givit oss Anden till en underpant i våra hjärtan.

23 BUT I testify to Aloha on my soul that because I am sparing of you, I have not come to Kurinthos.

Jag kallar Gud till vittne över min själ, att det är av skonsamhet mot eder som jag ännu icke har kommit till Korint.

24 Not because we are lords of your faith, but are helpers of your joy; for by faith you stand.

(Detta säger jag icke, som om vi vore herrar över eder tro; fastmer äro vi edra medarbetare till att bereda eder glädje, ty i tron stån I fasta.)