1 Corinthians 11
1 Be imitators of me, as I am of the Meshiha.
Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.
2 But I commend you, my brethren, that in every thing you remember me; and that as I have delivered to you precepts, you hold them.
Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.
3 But I would that you know that the Meshiha is the head of every man; and the head of the woman is the man, and the head of the Meshiha is Aloha.
Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.
4 Every man who prayeth or prophesieth having his head covered, dishonoureth his head.
Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.
5 And every woman who prayeth or prophesieth having her head uncovered, dishonoureth her head, for she is similar to one whose head is shaven.
Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.
6 For if a woman be not covered, let her be shorn; but if it be shameful for a woman to be shorn or shaven, let her be covered.
Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.
7 For a man is not obligated to cover his head, because he is the likeness and the glory of Aloha; but woman is the glory of man.
En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.
8 For the man is not from woman, but the woman is from man.
Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.
9 Neither was the man created for the sake of woman, but woman for the sake of man.
Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.
10 Because of this the woman is a debtor, that the power shall be upon her head, on account of the angels.
Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en "makt", för änglarnas skull.
11 Nevertheless man is not without woman, neither is woman without man, in our Lord.
Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.
12 For as a woman is from man, so is man by woman; but every thing is from Aloha.
Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --
13 Judge among yourselves, Is it comely for a woman with her head revealed to pray to Aloha?
Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?
14 Does not nature itself teach you, that when a man's hair standeth, it is a disgrace to him?
Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,
15 But when a woman increaseth her hair, it is a glory to her; because her hair for a covering was given to her.
men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.
16 But if any man contendeth about these things, we have no such usage as this, neither the church of Aloha.
Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.
17 But this I prescribe not as praising you, because you go not forward, but to the less you descend.
Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.
18 For, first, when you are assembled in the church, there are divisions, (as) I hear, among you, and in some measure I believe.
Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.
19 For it is to be that contentions be among you, that they who are approved with you may be known.
Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.
20 When then you are assembled, not as befitteth the day of the Lord you eat and drink,
När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;
21 but each man his own supper before eateth, and one is hungry, and one drunken.
ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.
22 What? have you not houses (in) which to eat and drink? Or do you despise the church of Aloha, and shame those who have nothing to eat? What do I say to you? Do I praise you in this? I praise you not.
Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.
23 FOR I received from our Lord that which I have delivered unto you: that our Lord Jeshu in that night when he was betrayed took bread;
Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd
24 and he blessed and brake, and said, Take, eat, this (is) my body which for you is broken: so do to my remembrance.
och tackade Gud och bröt det och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
25 Likewise after they had supped he gave also the cup, and said, This cup is the new covenant in my blood; so do, whensoever you shall drink (it) to my remembrance.
Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse."
26 For whensoever you eat this bread, and drink this cup, the death of our Lord you commemorate until his advent.
Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.
27 Whoever then eateth of the bread of the Lord, and drinketh of his cup, and is not worthy of it, is guilty of the blood of the Lord and of his body.
Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.
28 On this account a man should prove himself, and then eat of this bread, and drink of this cup.
Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.
29 For whoever eateth and drinketh of it while not worthy, condemnation to himself he eateth and drinketh, because he hath not distinguished the body of the Lord.
Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.
30 On this account many among you are sick and infirm, and many who sleep.
Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.
31 For if we judge ourselves, we shall not be judged.
Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.
32 But when we are judged of our Lord, we are chastised, that not with the world we might be condemned.
Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.
33 Wherefore, my brethren, when you assemble to eat, wait for one another.
Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.
34 But whoever hungereth, in his (own) house let him feed; that you may not assemble unto condemnation. Concerning the rest, when I come I will direct you.
Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.
