Psalms 2

1 Why? do they plot nations and peoples do they devise? vanity.

Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet?

2 They take their stand - [the] kings of [the] earth and rulers they seat themselves together on Yahweh and on anointed his.

Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde:

3 Let us tear off fetters their and let us throw away from us ropes their.

»Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss.»

4 [the one who] sits In the heavens he laughs [the] Lord he mocks them.

Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem.

5 Then he speaks to them in anger his and in fury his he terrifies them.

Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem:

6 And I I have installed king my on Zion [the] mountain of holiness my.

»Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg.»

7 I will recount concerning [the] decree of Yahweh he said to me [are] son my you I this day I have begotten you.

Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: »Du är min son, jag har i dag fött dig.

8 Ask from me so let me make nations inheritance your and possession your [the] ends of [the] earth.

Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.

9 You will break them with a rod of iron like a vessel of a potter you will smash them.

Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.»

10 And therefore O kings act prudently let yourselves be instructed O rulers of [the] earth.

Så kommen nu till förstånd, I konungar; låten varna eder, I domare på jorden.

11 Serve Yahweh with fear and rejoice with trembling.

Tjänen HERREN med fruktan, och fröjden eder med bävan.

12 Kiss [the] son lest he should be angry - and you may perish way if it burns like a little anger his how blessed! [are] all [those who] seek refuge in him.

Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom.