Psalms 107
1 Give thanks to Yahweh for [he is] good for [is] for ever covenant loyalty his.
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
2 Let them say [the] redeemed of Yahweh whom he has redeemed them from [the] hand of [the] opponent.
Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
3 And from [the] lands he has gathered them from east and from west from north and from [the] sea.
Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
4 They wandered about in the wilderness in a desolate place of a way a city of dwelling not they found.
De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
5 Hungry also thirsty life their in them it was fainting away.
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
6 And they cried out to Yahweh when it was distress to them from troubles their he delivered them.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
7 And he led them by a way straight to go to a city of dwelling.
Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
8 Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of humankind.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
9 For he satisfies a throat longing and a throat hungry he fills good thing[s].
Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
10 [those who] sat of Darkness and deep darkness prisoners of affliction and iron.
De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
11 For they had rebelled against [the] words of God and [the] counsel of [the] Most High they had spurned.
Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
12 And he humbled with trouble heart their they stumbled and there not [was] a helper.
Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
13 And they cried out to Yahweh when it was distress to them from troubles their he saved them.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
14 He brought out them from darkness and deep darkness and fetters their he tore apart.
Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
15 Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of humankind.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
16 For he breaks down gates of bronze and bars of iron he cuts down.
Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
17 Fools from [the] way of transgression their and from iniquities their they were afflicted.
De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
18 All food it loathed throat their and they reached to [the] gates of death.
De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
19 And they cried out to Yahweh when it was distress to them from troubles their he saved them.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
20 He sent word his and he healed them and he may deliver [them] (from pits their. *LAH(b)*)
Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
21 Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of (humankind. *LAH(b)*)
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
22 And let them sacrifice sacrifices of thanksgiving and let them recount works his (with a shout of joy. *L(abh)*)
Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23 [those who] went down the Sea in ships [those who] did business on [the] waters (many. *L(abh)*)
De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24 They they saw [the] works of Yahweh and wonders his (in [the] deep. *L(abh)*)
De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25 And he spoke and he appointed a wind of a storm and it lifted up (waves its. *L(abh)*)
När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26 They went up [the] heavens they went down [the] deeps soul their in distress (it melted. *LB(ah)*)
Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27 They staggered and they may trembled like drunkard and all skill their (it was confused. *LB(ah)*)
Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28 And they cried out to Yahweh when it was distress to them and from troubles their he brought out them.
Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29 He raised [the] storm into a calm and they were still waves their.
Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30 And they rejoiced for they were quiet and he guided them to [the] harbor of desire their.
Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31 Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of humankind.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32 And let them exalt him in [the] assembly of [the] people and in [the] seat of [the] elders let them praise him.
Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33 He made rivers into a wilderness and springs of water into thirsty ground.
De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34 A land of fruit into saltiness from [the] evil of [those who] dwell in it.
Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35 He made a wilderness into a pool of water and a land dry into springs of water.
Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36 And he caused to dwell there hungry [people] and they established a city of dwelling.
Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
37 And they sowed fields and they planted vineyards and they produced fruit of produce.
Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
38 And he blessed them and they multiplied exceedingly and cattle their not he made few.
Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
39 And they became few and they were bowed down from [the] pressure of calamity (and sorrow. *L(abh)*)
De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
40 [he was] pouring out Contempt on noble [people] and he made wander them in a wasteland not a way.
Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
41 And he set on high [the] needy from affliction and he made like flock families.
Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
42 They see upright [people] so they may rejoice and all unrighteousness it shuts mouth its.
Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
43 Who? [is] wise and let him observe these [things] and let them consider carefully [the] covenant loyalti of Yahweh.
Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
