Mark 7
1 And are gathered together to Him the Pharisees and some of the scribes having come from Jerusalem.
Och fariséerna, så ock några skriftlärde som hade kommit från Jerusalem, församlade sig omkring honom;
2 And they had seen some of the disciples of Him (that *no*) with defiled hands, That is unwashed, (are eating *N(k)O*) (the *no*) bread (they found fault; *K*)
och de fingo då se några av hans lärjungar äta med »orena», det är otvagna, händer.
3 For the Pharisees and all the Jews only unless with a fist they shall wash the hands, not eat holding the tradition of the elders;
Nu är det så med fariséerna och alla andra judar, att de icke äta något utan att förut, till åtlydnad av de äldstes stadgar, noga hava tvagit sina händer,
4 and [on coming] from [the] market (now *o*) (when may come *ko*) only unless (they shall wash *NK(o)*) not they eat; and other things many there are which they received to keep washings of cups and vessels and utensils and couches for dining.
likasom de icke heller, när de komma från torget, äta något utan att förut hava tvagit sig; många andra stadgar finnas ock, som de av ålder pläga hålla, såsom att skölja bägare och träkannor och kopparskålar.
5 (And *N(k)O*) questioned Him the Pharisees and the scribes; Because of why not walk the disciples of You according to the tradition of the elders, but (with unsanctified *N(K)O*) hands eat the bread?
Därför frågade honom nu fariséerna och de skriftlärde: »Varför vandra icke dina lärjungar efter de äldstes stadgar, utan äta med orena händer?»
6 And (answering *k*) He said to them (that: *ko*) Rightly prophesied Isaiah concerning you hypocrites, as it has been written (that *no*) This people with the lips Me honors, but the heart of them far away is kept from Me.
Men han svarade dem: »Rätt profeterade Esaias om eder, I skrymtare, såsom det är skrivet: 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
7 In vain now they worship Me teaching [as] doctrines [the] precepts of men.’
och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'
8 Having neglected (for *k*) the commandment of God you hold to the tradition of men (washings of vessels and of cups and more like things many things you do. *KO*)
I sätten Guds bud å sido och hållen människors stadgar.»
9 And He was saying to them; Neatly do you set aside the commandment of God that the tradition of you (you may maintain. *N(k)O*)
Ytterligare sade han till dem: »Rätt så; I upphäven Guds bud för att hålla edra egna stadgar!
10 Moses for said; do honor the Father of you and the mother of you,’ and The [one] speaking evil of father or mother in death should end.’
Moses har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
11 You yourselves however say [that]: if may say a man to the father or to the mother; [It is] Corban, that is a gift, whatever if from me you shall be profited,
Men I sägen: om en son säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom korban' (det betyder offergåva),
12 (and *ko*) no longer no longer you do allow him no [thing] to do for the father (of him *k*) or for the mother (of him *k*)
då kunnen I icke tillstädja honom att vidare göra något för sin fader eller sin moder.
13 making void the word of God for the tradition of you which you have handed down; And like [things] such many you do.
På detta sätt gören I Guds budord om intet genom edra fäderneärvda stadgar. Och mycket annat sådant gören I.»
14 And having called to [Him] (again *N(K)O*) the crowd He was saying to them; (do listen to *N(k)O*) Me all and (do understand. *N(k)O*)
Därefter kallade han åter folket till sig och sade till dem: »Hören mig alla och förstån.
15 No [thing] there is outside of the man entering into him which is able to defile him but the [things] (out of the man *NO*) proceeding (from of him *k*) (that *ko*) are those which are defiling the man.
Intet som utifrån går in i människan kan orena henne, men vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar henne.»
16 (if anyone has ears to hear he should hear. *KO*)
17 And when He went into [the] house from the crowd, were asking Him the disciples of Him (concerning *k*) (the parable. *N(k)O*)
När han sedan hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om detta bildliga tal.
18 And He says to them; Thus also you yourselves without understanding are? Surely you understand that everything outside entering into the man not is able him to defile?
Han svarade dem: »Ären då också I så utan förstånd? Insen I icke att intet som utifrån går in i människan kan orena henne,
19 because not it enters of him into the heart but into the belly and into the sewer goes out, (purifying *N(k)O*) all the food.
eftersom det icke går in i hennes hjärta, utan ned i buken, och har sin naturliga utgång?» Härmed förklarade han all mat för ren.
20 He was saying now that That out of the man going forth, that [is what] defiles the man.
Och han tillade: »Vad som går ut ifrån människan, detta är det som orenar människan.
21 Within for from the heart of men thoughts evil go forth sexual immorality thefts murders,
Ty inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar, otukt, tjuveri, mord,
22 adulteries covetous desires, wickednesses, deceit, sensuality, an eye evil, slander, pride, foolishness;
äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, övermod, oförsynt väsende.
23 All these evils from within go forth and it defiles the man.
Allt detta onda går inifrån ut, och det orenar människan.»
24 (and *ko*) From there (also *no*) having risen up He went away into the (region *N(K)O*) of Tyre (and Sidon. *KO*) And having entered into (*k*) a house no [one] He was wishing to know [it] and not He was able to be hidden.
Och han stod upp och begav sig bort därifrån till Tyrus' område. Där gick han in i ett hus och ville icke att någon skulle få veta det. Dock kunde han icke förbliva obemärkt,
25 (But immediately *NO*) having heard (for *k*) a woman about Him of whom had the little daughter of her spirit unclean, having come she fell at the feet of Him;
utan en kvinna, vilkens dotter var besatt av en oren ande, kom, strax då hon hade fått höra om honom, och föll ned för hans fötter;
26 Now the woman was Gentile Syrophoenician by race, and was asking Him that the demon (He may cast forth *N(k)O*) out of the daughter of her.
det var en grekisk kvinna av syrofenicisk härkomst. Och hon bad honom att han skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
27 (*k*) (And *N(k)O*) (Jesus *k*) (He was saying *N(k)O*) to her; do permit first to be satisfied the children; not for it is good to take the bread of the children and to the dogs to cast [it].
Men han sade till henne: »Låt barnen först bliva mättade; det är ju otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
28 But she answered and she says to Him; (yes *KO*) Lord, even (for *k*) the dogs under the table (eat *N(k)O*) of the crumbs of the children.
Hon svarade och sade till honom: »Ja, Herre; också äta hundarna under bordet allenast av barnens smulor.»
29 And He said to her; Because of this word do go, has gone forth out of the daughter of you the demon.
Då sade han till henne: »För det ordets skull säger jag dig: Gå; den onde anden har farit ut ur din dotter.»
30 And having gone away to the home of her she found the (child *N(K)O*) (laid *N(k)O*) on (the bed *N(k)O*) and the demon having left.
Och när hon kom hem, fann hon flickan ligga på sängen och såg att den onde anden hade farit ut.
31 And again having departed from the region of Tyre He came (through *N(K)O*) Sidon (to *N(k)O*) the Sea of Galilee through [the] midst of the region of [the] Decapolis.
Sedan begav han sig åter bort ifrån Tyrus' område och tog vägen över Sidon och kom, genom Dekapolis' område, till Galileiska sjön.
32 And they bring to Him a deaf man (and *no*) who spoke with difficulty and they implore Him that He may lay on him the hand.
Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad honom att lägga handen på denne.
33 And having taken away him from the crowd aside privately He put the fingers of Him to the ears of him, and having spit He touched the tongue of him,
Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga
34 and having looked up to heaven He sighed deeply and He says to him; Ephphatha! that is do be opened
och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom: »Effata» (det betyder: »Upplåt dig»).
35 And (immediately *NK*) (were opened *N(k)O*) his ears, and was loosed the band of the tongue of him, and he was speaking plainly.
Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart.
36 And He instructed them that to no one (they may speak; *N(k)O*) As much as however (He himself *k*) them was instructing, (they themselves *no*) more excessive were proclaiming [it].
Och Jesus förbjöd dem att omtala detta för någon; men ju mer han förbjöd dem, dess mer förkunnade de det.
37 And above measure above measure they were astonished saying; Well all things He has done both the deaf He makes to hear and (the *NK*) mute to speak.
Och folket häpnade övermåttan och sade: »Allt har han väl beställt: de döva låter han höra och de stumma tala.» Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
