Luke 8
1 And it came to pass afterward soon that He himself was traveling throughout city and village preaching and evangelising of the kingdom of God And the Twelve [were] with Him
Därefter vandrade han igenom landet, från stad till stad och från by till by, och predikade och förkunnade evangelium om Guds rike. Och med honom följde de tolv,
2 and women certain who were cured from spirits evil and infirmities, Mary who is called Magdalene from whom demons seven had gone out,
så ock några kvinnor som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, ur vilken sju onda andar hade blivit utdrivna,
3 and Joanna wife of Chuza a steward of Herod and Susanna and others many who were ministering (to them *N(K)O*) (out of *N(k)O*) the possessions of theirs.
och Johanna, hustru till Herodes' fogde Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med sina ägodelar.
4 When were assembling now a crowd great and those from each town are coming to Him He spoke through a parable:
Då nu mycket folk kom tillhopa, i det att inbyggarna i de särskilda städerna begåvo sig ut till honom, sade han i en liknelse:
5 Went out the [one] sowing to sow the seed of him; And in the sowing of him some indeed fell along the road and it was trampled upon, and the birds of the air devoured it.
»En såningsman gick ut för att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och blev nedtrampat, och himmelens fåglar åto upp det.
6 However other (fell *N(k)O*) upon the rock, and having sprung up it withered through not having moisture.
Och somt föll på stengrund, och när det hade vuxit upp, torkade det bort, eftersom det icke där hade någon fuktighet.
7 And other fell in [the] midst of the thorns, and having sprung up with [it] the thorns choked choked it.
Och somt föll bland törnen, och törnena växte upp tillsammans därmed och förkvävde det.
8 And other fell (upon *N(k)O*) the soil good, and having sprung up it produced fruit a hundredfold. These things saying He was calling out; The [one] having ears to hear he should hear.
Men somt föll i god jord, och när det hade vuxit upp, bar det hundrafaldig frukt.» Sedan han hade talat detta, sade han med hög röst: »Den som har öron till att höra, han höre.»
9 Were asking then Him the disciples of Him (saying: *k*) What this would mean the parable
Då frågade hans lärjungar honom vad denna liknelse betydde.
10 And He said; To you it has been given to know the mysteries of the kingdom of God, to the however rest [it is] in parables so that Seeing not shall they see and hearing not shall they understand.’
Han sade: »Eder är givet att lära känna Guds rikes hemligheter, men åt de andra meddelas de i liknelser, för att de med seende ögon intet skola se och med hörande öron intet förstå'.
11 Is now this the parable: The seed is the word of God.
Så är nu detta liknelsens mening: Säden är Guds ord.
12 Those now along the road are which [are] (having heard, *N(k)O*) then comes the devil and takes away the word from the heart of them that not having believed they may be saved.
Och att den såddes vid vägen, det är sagt om dem som hava hört ordet, men sedan kommer djävulen och tager bort det ur deras hjärtan, för att de icke skola komma till tro och bliva frälsta.
13 Those now upon the rock, those who when they may hear with joy receive the word; and these a root not have, who for a time believe and in time of testing fall away.
Och att den såddes på stengrunden det är sagt om dem, som när de få höra ordet, taga emot det med glädje, men icke hava någon rot; de tro allenast till en tid, och i frestelsens stund avfalla de.
14 That now into the thorns having fallen, these are those having heard, and under cares and riches and pleasures of life moving along are choked and not do mature.
Och att den föll bland törnena, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, gå bort och låta sig förkvävas av rikedomens omsorger och njutandet av livets goda och så icke föra något fram till mognad.
15 That now in the good soil, these are those in a heart worthy and good having heard the word keep [it] and they bring forth fruit by perseverance.
Men att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet.
16 No [one] now a lamp having lighted covers it with a vessel or under a bed puts [it], but on a lampstand (puts [it] *N(k)O*) so that those entering in may see the light.
Ingen tänder ett ljus och gömmer det sedan under ett kärl eller sätter det under en bänk, utan man sätter det på en ljusstake, för att de som komma in skola se skenet.
17 Nothing for is hidden which not manifest will become, nor [is] secret which certainly (not *no*) (may be known *N(k)O*) and to light come.
Ty intet är fördolt, som icke skall bliva uppenbart, ej heller är något undangömt, som icke skall bliva känt och komma i dagen.
18 do take heed therefore how you hear; who[ever] (maybe *NK(o)*) for shall have, will be given to him, and who[ever] (maybe *NK(o)*) not shall have, even what he seems to have it will be taken away from him.
Akten fördenskull på huru I hören. Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han menar sig hava.»
19 (she came *N(k)O*) then to Him the mother and the brothers of Him and not they were able to get to Him because of the crowd.
Och hans moder och hans bröder kommo och sökte honom, men för folkets skull kunde de icke komma in till honom.
20 (and *k*) It was told (also *no*) to Him (saying: *k*) The mother of You and the brothers of You have stood outside to see wanting You.
Då sade man till honom: »Din moder och dina broder stå härutanför och vilja träffa dig.»
21 But answering He said to them; Mother of Mine and brothers of mine those are who the word of God are hearing and doing (it. *k*)
Men han svarade och sade till dem: »Min moder och mina bröder äro dessa, som höra Guds ord och göra det.»
22 (and *k*) It came to pass (then *no*) on one of the days also He himself climbed into a boat with the disciples of Him and He said to them; Let us pass over to the other side of the lake. And they launched out.
En dag steg han med sina lärjungar i en båt och sade till dem: »Låt oss fara över sjön till andra sidan.» Och de lade ut.
23 When were sailing then they He fell asleep, And came down a storm of wind on the lake, and they were being swamped and were in danger.
Och medan de seglade fram, somnade han. Men en stormvind for ned över sjön, och deras båt begynte fyllas med vatten, så att de voro i fara.
24 Having come to [Him] then they awoke Him saying; Master Master, we are perishing! And (having arisen up *N(k)O*) He rebuked the wind and the raging of the water. and they ceased, and there was a calm.
Då gingo de fram och väckte upp honom och sade: »Mästare, Mästare, vi förgås.» När han så hade vaknat, näpste han vinden och vattnets vågor, och de stillades, och det blev lugnt.
25 He said then to them; Where (is *k*) the faith of you? Having been afraid then they marveled saying to one another; Who then this is for even to the winds He commands and to the water, and they obey Him?
Därefter sade han till dem: »Var är eder tro?» Men de hade blivit häpna och förundrade sig och sade till varandra: »Vem är då denne? Han befaller ju både vindarna och vattnet, och de lyda honom.»
26 And they sailed down to the region of the (Gerasenes *N(K)O*) which is opposite Galilee.
Så foro de över till gerasenernas land, som ligger mitt emot Galileen.
27 Having gone forth then to Him upon the land met (with him *ko*) a man certain out of the city (who *ko*) (is having *N(k)O*) demons. and (from *k*) (time a long *N(k)O*) not (was wearing *N(k)O*) clothing and in a house not was abiding but in the tombs.
Och när han hade stigit i land, kom en man från staden emot honom, en som var besatt av onda andar, och som under ganska lång tid icke hade haft kläder på sig och icke bodde i hus, utan bland gravarna.
28 Having seen then Jesus (and *k*) having cried out he fell down before Him and in a voice loud said; What to me myself and to You, Jesus, Son of God the Most High? I implore of You not me You may torment!
Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke.»
29 He was commanding for to the spirit unclean to come out from the man; Many for times it had seized him, and (he was shackled *N(k)O*) with chains and in fetters being kept, and breaking the chains he was driven (by *NK(o)*) the (demon *N(k)O*) into the deserts.
Jesus skulle nämligen just bjuda den orene anden att fara ut ur mannen. Ty i lång tid hade han farit svårt fram med mannen; och väl hade denne varit fängslad med kedjor och fotbojor och hållits i förvar, men han hade slitit sönder bojorna och hade av den onde anden blivit driven ut i öknarna.
30 Asked now him Jesus (saying: *ko*) What your name is And he said; (Legion; *N(k)O*) because were entered demons many into him.
Jesus frågade honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade: »Legion.» Ty det var många onda andar som hade farit in i honom.
31 And (they were begging *N(k)O*) Him that not he would command to them into the abyss to go away. (Abyssos g12)
Och dessa bådo Jesus att han icke skulle befalla dem att fara ned i avgrunden. (Abyssos g12)
32 There was now there a herd of pigs many (feeding *N(k)O*) in the mountain, and (they begged *N(k)O*) Him that He would allow them into them to enter. and He allowed them.
Nu gick där en ganska stor svinhjord i bet på berget. Och de bådo honom att han ville tillstädja dem att fara in i svinen. Och han tillstadde dem det.
33 Having gone out then the demons from the man (they entered *N(k)O*) into the pigs, and rushed the herd down the steep bank into the lake and was drowned.
Då gåvo sig de onda andarna åstad ut ur mannen och foro in i svinen. Och hjorden störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade.
34 Having seen then those feeding [them] what (already happening *N(k)O*) they fled and (having gone *K*) they reported [it] to the city and to the country.
Men när herdarna sågo vad som hade skett, flydde de och berättade härom i staden och på landsbygden.
35 They went out then to see that having happened and they came to Jesus and found sitting the man from whom the demons (had gone out *N(k)O*) clothed and being of sound mind at the feet of Jesus, And they were afraid.
Och folket gick ut för att se vad som hade skett. När de då kommo till Jesus, funno de mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, sitta invid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
36 Related then to them (and *k*) those having seen [it] how was healed the [one] having been demonised.
Och de som hade sett händelsen omtalade för dem huru den besatte hade blivit botad.
37 And (asked *N(k)O*) Him all the multitude of the surrounding region of the (Gerasenes *N(K)O*) to depart from them, because with fear great they were seized. He himself now having climbed into (the *k*) boat turned back.
Allt folket ifrån den kringliggande trakten av gerasenernas land bad då Jesus att han skulle gå bort ifrån dem, ty de voro gripna av stor förskräckelse. Så steg han då i en båt för att vända tillbaka.
38 (Was begging *N(k)O*) however Him the man from whom had gone out the demons to be [taken] with Him. He sent away however him (*k*) (Jesus *K*) saying;
Och mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, bad honom att få följa honom. Men Jesus tillsade honom att gå, med de orden:
39 do return to the house of you and do relate how much for you has done God. And he departed through all the city proclaiming how much did for him Jesus.
»Vänd tillbaka hem, och förtälj huru stora ting Gud har gjort med dig.» Då gick han bort och förkunnade i hela staden huru stora ting Jesus hade gjort med honom.
40 (it came to pass *K*) When then ([is] returning *N(k)O*) Jesus received Him the crowd; they were for all looking for Him.
När Jesus kom tillbaka, mottogs han av folket; ty alla väntade de på honom.
41 And behold came a man whose name [was] Jairus, and (he *N(k)O*) a ruler of the synagogue was. and having fallen at the feet of Jesus he was begging Him to come to the house of him
Då kom där en man, vid namn Jairus, som var föreståndare för synagogan. Denne föll ned för Jesu fötter och bad honom att han skulle komma till hans hus;
42 because daughter an only was to him about years [old] twelve and she was dying. As then [is] to go He the crowds were pressing around Him.
ty han hade ett enda barn, en dotter, vid pass tolv år gammal, som låg för döden. Men under det att han var på väg dit, trängde folket hårt på honom.
43 And a woman being with a flux of blood for years twelve, who (into *k*) (on physicians *N(k)O*) having spent all the living (of her *ko*) neither was able (by *N(k)O*) no [one] to be healed,
Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år och icke hade kunnat botas av någon.
44 having come behind [Him] she touched the fringe the of cloak of Him, and immediately stopped the flux of the blood of her.
Hon närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel, och strax stannade hennes blodgång
45 And said Jesus; Who [is] the [one] having touched Me? When is denying [it] however everyone said Peter (and those *KO*) (with him: *K(o)*) Master, the people surround You and press in (and say which one having touched me. *KO*)
Men Jesus frågade: »Vem var det som rörde vid mig?» Då alla nekade till att hava gjort det, sade Petrus: »Mästare, hela folkhopen trycker och tränger dig ju.»
46 But Jesus said; Touched Me someone; I myself for know power (having left *N(k)O*) from Me.
Men Jesus sade: »Det var någon som rörde vid mig; ty jag kände att kraft gick ut ifrån mig.»
47 Having seen then the woman that not she was hid, trembling she came and having fallen down before Him, for what cause she touched Him she declared (to him *k*) before all the people and how she was healed immediately.
Då nu kvinnan såg att hon icke hade blivit obemärkt, kom hon fram bävande och föll ned för honom och omtalade inför allt folket varför hon hade rört vid honom, och huru hon strax hade blivit frisk.
48 And He said to her; (Take courage *K*) (daughter, *N(k)O*) the faith of you has healed you; do go in peace.
Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid.»
49 Still when he is speaking comes one from the synagogue ruler saying (to him *ko*) that Has died the daughter of You; (no longer *N(K)O*) do trouble the Teacher.
Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.»
50 But Jesus having heard He answered to him (saying; *k*) Not do fear; only (do believe, *N(k)O*) and she will be saved.
Men när Jesus hörde detta, sade han till honom: »Frukta icke; tro allenast, så får hon liv igen.»
51 (having entered *N(k)O*) then into the house not He did allow to go in (anyone *N(k)O*) (with Him *NO*) only except Peter and John and James, and the father of the child and the mother.
Och när han hade kommit fram till hans hus, tillstadde han ingen att gå med ditin, utom Petrus och Johannes och Jakob och därtill flickans fader och moder.
52 They were weeping now all and they were mourning for her. But He said; Not do weep; not (for *no*) she is dead but sleeps.
Och alla gräto och jämrade sig över henne. Men han sade: »Gråten icke; hon är icke död, hon sover.»
53 And they were laughing at Him, knowing that she was dead.
Då hånlogo de åt honom, ty de visste ju att hon var död.
54 He himself now (having taken out outside all and *K*) having taken hold of the hand of her called out saying: O Child, (do arise. *N(k)O*)
Men han tog henne vid handen och sade med hög röst: »Flicka, stå upp.»
55 And returned the spirit of her, and she arose immediately, and He directed to her to be given to eat.
Då kom hennes ande igen, och hon stod strax upp. Och han tillsade att man skulle giva henne något att äta.
56 And were amazed the parents of her. and He instructed to them no one to tell what having happened.
Och hennes föräldrar blevo uppfyllda av häpnad; men han förbjöd dem att för någon omtala vad som hade skett.
