Lamentations 3
1 I [am] the man [who] he has seen affliction by [the] rod of fury his.
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
2 Me he has driven and he has made walk darkness and not light.
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
3 Surely on me he returned he turned hand his all the day.
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
4 He has made to waste away flesh my and skin my he has broken bones my.
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
5 He has built on me and he has surrounded [me] poison and hardship.
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
6 In dark places he has caused to dwell me like dead people of antiquity.
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
7 He has walled up behind me and not I will go out he has made heavy bronze fetter[s] my.
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
8 Also if I will cry out and I may cry for help he has shut out prayer my.
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
9 He has walled up ways my with hewn [stone] paths my he has made crooked.
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
10 [is] a bear Lying in wait he to me (a lion *Q(K)*) in hiding places.
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
11 Ways my he has caused to deviate and he has torn in pieces me he has made me desolate.
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
12 He has bent (bow his *L(abh)*) and he has set up me like target for arrow.
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
13 He has brought in kidneys my [the] sons of quiver his.
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
14 I have become a laughingstock to all people my taunt song their all the day.
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
15 He has surfeited me with bitter things he has made drink me wormwood.
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
16 And he has broken with gravel teeth my he has made cower me in ash[es].
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
17 And it has excluded from peace self my I have forgotten good.
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
18 And I said it has perished endurance my and hope my from Yahweh.
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
19 Remember affliction my and homelessness my wormwood and poison.
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
20 Continually it remembers (so it may bow down *Q(K)*) on me self my.
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
21 This I bring back to heart my there-fore I will wait.
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
22 [the] covenant loyalti of Yahweh for not we have met our end for not they come to an end compassion his.
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
23 [they are] new To the mornings [is] great faithfulness your.
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
24 [is] portion My Yahweh it has said self my there-fore I will wait for him.
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
25 [is] good Yahweh (to [those who] wait for him *Q(K)*) to anyone [who] it will seek him.
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
26 [is] good And waiting and silently for [the] salvation of Yahweh.
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
27 [is] good For man that he will bear a yoke in youth his.
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
28 Let him sit alone and let him be silent for he has laid [it] on him.
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
29 Let him put in the dust mouth his perhaps there [is] hope.
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
30 Let him give to [the] [one who] strikes him a cheek let him be sated with reproach.
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
31 For not he will reject for ever [the] Lord.
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
32 That except he has caused grief and he will have compassion according to [the] greatness of (covenant loyalti his. *Q(K)*)
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
33 For not he has afflicted from heart his and he has grieved ([the] children of *L(abh)*) a man.
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
34 To crush under feet his all [the] prisoners of [the] land.
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
35 To turn aside [the] justice of a man before [the] presence of [the] Most High.
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
36 To subvert anyone in case at law his [the] Lord not he has seen.
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
37 Who? this has he spoken and it was [the] Lord not he commanded [it].
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
38 From [the] mouth of [the] Most High not does it goes forth? the troubles and the good.
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
39 Why? will he complain a person living a man on (sins his. *Q(K)*)
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
40 Let us examine ways our and let us examine and let us return to Yahweh.
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
41 Let us lift up heart our to palms to God in the heavens.
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
42 We we have transgressed and we have rebelled you not you have forgiven.
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
43 You have covered yourself with anger and you have pursued us you have killed not you have spared.
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
44 You have covered with cloud yourself from passing through prayer of.
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45 Scouring and refuse you have made us in [the] midst of the peoples.
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
46 They have opened on us mouth their all enemies our.
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47 Terror and a pit it has happened to us devastation and brokenness.
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
48 Streams of water it goes down eye my on [the] brokenness of [the] daughter of people my.
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
49 Eye my it has poured itself and not it will cease from not stop.
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
50 Until he will look down and he will see Yahweh from heaven.
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
51 Eye my it has dealt severely to self my from all [the] daughters of city my.
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
52 Certainly they hunted me like bird enemies my without cause.
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
53 They destroyed in the pit life my and they threw down a stone on me.
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
54 They overflowed waters over head my I said I have been cut off.
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
55 I called name your O Yahweh from a pit of lowest parts.
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
56 Voice my you heard may not you hide ear your to relief my to cry for help my.
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
57 You drew near on [the] day [when] I called on you you said may not you fear.
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 You have conducted O Lord [the] cases of self my you have redeemed life my.
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
59 You have seen O Yahweh oppression my judge! judgment my.
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
60 You have seen all vengeance their all plans their to me.
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
61 You have heard reproach their O Yahweh all plans their on me.
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
62 [the] lips of [those who] rise against Me and muttering their on me all the day.
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
63 Sitting their and rising their look at! I [am] mocking song their.
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
64 You will repay to them recompense O Yahweh according to [the] work of hands their.
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
65 You will give to them shamelessness of heart curse your [may it belong] to them.
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
66 You will pursue [them] in anger and you will destroy them from under [the] heavens of Yahweh.
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
