Job 41
1 Will you draw out? Leviathan with a fish hook and with a cord will you hold down? tongue its.
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 ¿ Will you put a cord in nose its and with a hook will you pierce? jaw its.
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 ¿ Will it multiply to you supplications or? will it speak to you soft [words].
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 ¿ Will it make a covenant with you will you take? it to a slave of perpetuity.
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 ¿ Will you play with it like bird and will you bind? it for girls your.
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Will they bargain? on it partners will they divide? it between merchants.
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 ¿ Will you fill with harpoons hide its and with a spear of fish head its.
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 Put on it hands your remember [the] battle may not you repeat.
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 There! hope his it is proved a lie ¿ also because of appearance its everyone is thrown down.
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Not fierce that he will rouse it and who? that before me will he take his stand.
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 Who? has he confronted me and I may repay under all the heavens [belongs] to me it.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 (To it *Q(K)*) I will keep silent limbs its and [the] matter of strength and [the] grace of arrangement its.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 Who? has he uncovered [the] surface of clothing its in [the] doubling of halter its who? will he come.
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 [the] doors of Face its who? has he opened [is] around teeth its terror.
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 Pride [is] rows of shields shut up a seal tight.
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 One on one they draw near and a breath not it goes between them.
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 Each on brother its they are joined together they grasp one another and not they are separated.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 Sneezing its it flashes forth light and eyes its [are] like [the] eyelids of dawn.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 From mouth its torches they go sparks of fire they escape.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 From nostrils its it goes forth smoke like a pot blown upon and bulrush[es].
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 Breath its coals it kindles and a flame from mouth its it goes forth.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 In neck its it lodges strength and before it it leaps dismay.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 [the] hanging parts of Flesh its they cling hard to it not it is moved.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 Heart its [is] hard like a stone and hard like a mill-stone lower.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 From uprising its they are afraid mighty ones from crashing they are bewildered.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 [one who] reaches It a sword not it is established a spear a dart and a javelin.
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 It considers to straw iron to wood of rottenness bronze.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 Not it makes flee it [the] son of a bow into chaff they are changed for it stones of a sling.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 Like chaff they are regarded a club so it may laugh to [the] shaking of a javelin.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Under it [are] sharp points of potsherd[s] it spreads out a threshing sledge on mud.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 It makes boil like pot [the] deep [the] sea it makes like pot of ointment.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 Behind it it makes shine a path anyone considers [the] deep to grey hair.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 Not [is] on [the] dust likeness its the [one] made for not fear.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 Every exalted [one] it sees it [is] king over all [the] sons of pride.
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
