< Hosea 11 >
1 If [was] a youth Israel and I loved him and from Egypt I summoned son my.
När Israel var ung, fick jag honom kär, och ut ur Egypten kallade jag min son.
2 They summoned them so they went from before them to the Baals they sacrificed and to the idols they made smoke!
Men ju mer de hava blivit kallade, dess mer hava de dragit sig undan; de frambära offer åt Baalerna, och åt belätena tända de offereld.
3 And I I taught to walk Ephraim he took them on arms his and not they knew that I had healed them.
Och likväl var det jag som lärde Efraim att gå, och som tog dem upp i mina armar. Men de förstodo icke att jag ville hela dem.
4 With cords of humankind I drew them with ropes of love and I was to them like [those who] lift a yoke on jaws their and I incline to him I feed [him].
Med lena band drog jag dem, med kärlekens tåg; jag lättade oket över deras halsar, jag sänkte mig ned till dem och gav dem föda.
5 Not he will return to [the] land of Egypt and Assyria it [will be] king his for they have refused to repent.
Borde de då icke få vända tillbaka till Egyptens land eller få Assur till sin konung, eftersom de icke vilja omvända sig?
6 And it will whirl a sword in cities his and it will put an end to bars his and it will devour [them] from schemes their.
Ja, svärdet skall rasa i deras städer och förstöra deras bommar och frossa omkring sig, för deras anslags skull.
7 And people my [is] hung up to apostasy my and to a height they call on him together not he will exalt [them].
Ty mitt folks håg står till avfall från mig; och huru mycket man än kallar dem till den som är därovan, så höjer sig ändå ingen.
8 How? will I give up you O Ephraim will I deliver up? you O Israel how? will I make you like Admah will I make? you like Zeboiim it has been changed on me heart my together they have grown warm compassions my.
Men huru skall jag kunna giva dig till pris, Efraim, och låta dig fara, Israel? Icke kan jag giva dig till pris såsom Adma och låta det gå dig såsom Seboim? Mitt hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar.
9 Not I will carry out [the] burning of anger my not I will repeat to destroy Ephraim for [am] God I and not a human in midst your [the] holy [one] and not I will come in rage.
Jag vill icke låta dig känna min vredes glöd, jag skall icke vidare fördärva Efraim. Ty jag är Gud och icke en människa; helig är jag bland eder, och med vrede vill jag ej komma.
10 After Yahweh they will walk like a lion he will roar if he he will roar and they may tremble children from [the] west.
Efter HERREN skola de så draga åstad, och han skall ryta såsom ett lejon; ja, han skall upphäva ett rytande, och hans barn skola då med bävan samlas västerifrån;
11 They will tremble like a bird from Egypt and like a dove from [the] land of Assyria and I will cause to dwell them at houses their [the] utterance of Yahweh.
såsom fåglar skola de med bävan komma från Egypten och såsom duvor från Assurs land. Och sedan skall jag låta dem bo kvar i sina hus, säger HERREN.
12 They have surrounded me with lying Ephraim and with deceit [the] house of Israel and Judah still it has roamed with God and with [the] holy [one] faithful.
Efraim har omvärvt mig med lögn och Israels hus med svek Juda är alltjämt trolös mot Gud, mot den Helige, den Trofaste.