Ecclesiastes 1
1 [the] words of Teacher [the] son of David king in Jerusalem.
Detta är Predikarens ord, Davids sons, Konungs i Jerusalem.
2 Futility of futilities he said Teacher futility of futilities everything [is] futility.
Allt är fåfängelighet, sade Predikaren; allt är icke annat än fåfängelighet.
3 What? profit [belongs] to humankind in all toil his that he toils under the sun.
Hvad hafver menniskan mer af alla sine mödo, som hon hafver under solene?
4 A generation [is] going and a generation [is] coming and the earth for ever [is] continuing.
En slägt förgås, den andra kommer till; men jorden blifver evinnerliga.
5 And it rises the sun and it goes the sun and to place its [is] panting [is] rising it there.
Solen går upp, och går neder, och löper till sitt rum, att hon der igen uppgå skall.
6 [it is] going To [the] south and [it is] circling to [the] north circling around - circling around [is] going the wind and on circuits its [is] returning the wind.
Vädret går söder ut, och kommer norr igen, och åter på det rum igen, der det begynte.
7 All the rivers [are] going to the sea and the sea not it [is] full to [the] place where the rivers [are] going there they [are] returning to go.
Alla floder löpa i hafvet, dock varder icke hafvet dess fullare; till det rum, der de utflyta, dit flyta de igen.
8 All things [are] wearisome not he is able anyone to speak [them] not it is satisfied an eye by seeing and not it is filled an ear from hearing.
All ting är mödosam, så att ingen kan uttalat. Ögat ser sig aldrig mätt, och örat hörer sig aldrig mätt.
9 Whatever it has been it [is] which will be and whatever (which has been done *L(abh)*) it [is] which will be done and there not [is] any new [thing] under the sun.
Hvad är det, som skedt är? Detsamma, som härefter ske skall. Hvad är det man gjort hafver? Detsamma, som man härefter ännu göra skall; och sker intet nytt under solene.
10 [is] there? Anything that anyone will say see this [is] new it already it has been to ancient times which it was from to before us.
Sker ock något, der man af sägs kan: Si, det är nytt? Ty det är ock förr skedt i de förra tider, som för oss varit hafva.
11 There not [is] remembrance of the former [things] and also of the subsequent [things] that they will be not it will be of them remembrance with who will be to the later [time].
Man kommer intet ihåg, huru det tillförene gånget är, ej heller kommer man ihåg, hvad härefter kommer, när dem som tillkommande äro.
12 I Teacher I was king over Israel in Jerusalem.
Jag, Predikare, var Konung öfver Israel i Jerusalem;
13 And I gave heart my to study and to discover by wisdom on all that it has been done under the heavens it - [is] a task of evil [which] he has given God to [the] children of humankind to be busy with it.
Och gaf mitt hjerta till att visliga söka och ransaka allt det man gör under himmelen. Sådana usla mödo hafver Gud gifvit menniskors barn, att de sig deruti qvälja skola.
14 I have seen all the works that have been done under the sun and there! everything [is] futility and striving of wind.
Jag såg på allt det under solene sker, och si, det var allt fåfängelighet och jämmer.
15 [something] bent Not it is able to become straight and something missing not it is able to be numbered.
Krokot kan icke varda rätt; icke heller kunna bristerna varda räknade.
16 I have spoken I with heart my saying I here! I have made great and I have increased wisdom above every [one] who he was before me over Jerusalem and heart my it has seen much wisdom and knowledge.
Jag sade i mitt hjerta: Si, jag är härlig vorden, och hafver mer vishet, än alla de som för mig varit hafva i Jerusalem, och mitt hjerta hafver mycket lärt och försökt.
17 And I gave! heart my to know wisdom and to know madness and folly I knew that also this it [is] a striving of wind.
Och gaf också mitt hjerta dertill, att jag måtte lära vishet, och dårskap, och klokhet; men jag förnam, att det är ock möda.
18 For [is] in abundance of wisdom abundance of frustration so someone may increase knowledge he will increase pain.
Ty der mycken vishet är, der är mycken grämelse; och den mycket försöker, han måste mycket lida.
