Acts 9
1 But Saul still breathing out threats and murder toward the disciples of the Lord, having gone to the high priest,
Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
2 requested from him letters in Damascus to the synagogues, so that if any he shall find of the way being men both and women, bound he may bring [them] to Jerusalem.
och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på »den vägen», vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
3 In now proceeding it came to pass [as] he [is] drawing near to Damascus, suddenly (also *N(k)O*) him flashed around a light (from *N(k)O*) heaven;
Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
4 And having fallen on the ground he heard a voice saying to him; Saul Saul, why Me do you persecute?
Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: »Saul, Saul, varför förföljer du mig?»
5 He said then; Who are You, Lord? And [He said] (Lord said: *k*) I myself am Jesus whom you yourself are persecuting (hard to you to stingers to kick; *K*)
Då sade han: »Vem är du, Herre?» Han svarade: »Jag är Jesus, den som du förföljer.
6 (they tremble then and were astonished he said Lord what me you desire to do and the Lord [said] to him *K*) (But *NO*) do rise up and do enter into the city, and it will be told you (that *N(o)*) (what *NK(o)*) you it behooves to do.
Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra.»
7 And the men those traveling with him had stood speechless, hearing indeed the voice, no one however seeing.
Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
8 Rose up then (*k*) Saul from the ground, opened (however *NK(o)*) the eyes of him (no [thing] *N(k)O*) he was seeing; Leading by the hand then him they brought [him] to Damascus.
Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
9 And he was days three without seeing and neither did he eat nor drink.
Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
10 There was now a certain disciple in Damascus named Ananias, And said to him in a vision the Lord; Ananias. And he said; Behold me myself, Lord.
Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: »Ananias!» Han svarade: »Här är jag, Herre.»
11 And the Lord to him [said]; (Having risen up *NK(o)*) do go into the street which is being called Straight and do seek in [the] house of Judas Saul named of Tarsus; Behold for he is praying
Och Herren sade till honom: »Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
12 and he saw a man in a vision Ananias named having come and having put on him (the *no*) (hands, *N(K)O*) so that he may see again.
Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen.»
13 Answered but (*k*) Ananias; Lord, (I have heard *N(k)O*) from many concerning man this, how many evils to the saints of You he did in Jerusalem;
Då svarade Ananias: »Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
14 and here he has authority from the chief priests to bind all those calling on the name of You.
Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn.»
15 Said however to him the Lord; do go, for a vessel of choice is to Me this [man] to carry the name of Me before (the *o*) Gentiles (and *no*) also kings [the] sons then of Israel.
Men Herren sade till honom: »Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
16 I myself for will show to him how much it behooves him for the name of Me to suffer.
och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull.»
17 Went away then Ananias and entered into the house, and having laid upon him the hands he said; Saul Brother, the Lord has sent me, Jesus the [One] having appeared to you on the road by which you were coming, that you may see again and you may be filled [of the] Spirit Holy.
Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: »Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande.»
18 And immediately fell of him from the eyes (as *N(k)O*) scales, he regained his sight also (immediately *K*) And having risen up he was baptized,
Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
19 and having taken food (he strengthened. *NK(o)*) He was now (Saul *k*) with those in Damascus [the] disciple, s days [for] some;
Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
20 And immediately in the synagogues he was proclaiming (Jesus, *N(K)O*) that He is the Son of God.
Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
21 Were amazed then all those hearing and were saying; Surely this is the [one] having caused havoc (in *N(k)O*) Jerusalem those calling on name this? And here for this he had come that bound them he may bring to the chief priests.
Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: »Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?»
22 Saul however all the more was empowered and was confounding the Jews those dwelling in Damascus, proving that this is the Christ.
Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
23 When now were passed days many, plotted together the Jews to execute him;
När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
24 became known however to Saul the plot of them. (They were themselves watching now *N(k)O*) (also *no*) the gates by day and also night, so that him they may execute;
men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
25 having taken however the disciples (of him *NO*) by night through the wall they let down him having lowered [him] in a basket.
togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
26 Having arrived then (Saul *k*) (in *NK(o)*) Jerusalem (he was trying *N(k)O*) to join to the disciples; And all were afraid of him not believing that he is a disciple.
När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
27 Barnabas however having taken him he brought [him] to the apostles and he related to them how on the road he had seen the Lord and that He had spoken to him and how in Damascus he had spoken boldly in the name of Jesus.
Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
28 And he was with them coming in and going out (in *N(k)O*) Jerusalem,
Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
29 (and *k*) speaking boldly in the name of the Lord (Jesus, *K*) He was speaking also and he was debating with the Hellenists; but they were seeking to execute him.
och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
30 Having known [it] however the brothers brought down him to Caesarea and sent away him to Tarsus.
När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
31 (the *N(k)O*) indeed then (church *N(K)O*) throughout all of Judea and Galilee and Samaria (had *N(k)O*) peace, (being edified *N(k)O*) and (going on *N(k)O*) in the fear of the Lord, and in the comfort of the Holy Spirit (it were multiplied. *N(k)O*)
Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
32 It came to pass that now Peter passing through all [quarters] descending also to the saints those inhabiting Lydda.
Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
33 He found then there a man certain named Aeneas for years eight lying on (a bed *N(k)O*) who was paralyzed.
Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
34 And said to him Peter; Aeneas, heals you Jesus (*k*) Christ; do rise up and do make the bed for yourself. And immediately he rose up;
Och Petrus sade till honom: »Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd.» Då stod han strax upp.
35 And saw him all those inhabiting Lydda and (Sharon, *NK(o)*) who turned to the Lord.
Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
36 In Joppa now certain there was a disciple named Tabitha, which being translated is called Dorcas; She was full of works good and of alms that she was doing;
I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
37 It came to pass however in the days those [that] having become sick she to die; Having washed [her] then put [her] they in an upper room.
Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
38 Near now being Lydda to Joppa the disciples having heard that Peter is in it, sent two men to him imploring; Not (you may delay *N(k)O*) coming to (us. *N(K)O*)
Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
39 Having risen up then Peter went with them; who having arrived they brought [him] into the upper room, And stood by him all the widows weeping and showing [the] tunics and garments how much was making with them being Dorcas.
Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
40 Having put then outside all Peter and having bowed the knees he prayed; And having turned to the body he said; Tabitha, do arise. And she opened the eyes of her and having seen Peter she sat up.
Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: »Tabita, stå upp.» Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
41 Having given then to her [his] hand he raised up her; Having called then the saints and the widows he presented her living.
Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
42 Known then it became throughout all of Joppa, and believed many on the Lord.
Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
43 It came to pass then days many staying (he *ko*) in Joppa with a certain Simon a tanner.
Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon. Se Väg i Ordförkl. Båda namnen betyda hind; det förra är ett arameiskt ord, det senare ett grekiskt.
