Psalms 94
1 O GOD of avenging—Yahweh, GOD of avenging, shine forth:
Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
2 Lift up thyself, O judge of the earth, Render a recompense unto the proud.
Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
3 How long shall the lawless, O Yahweh, How long shall the lawless exult?
Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
4 They pour forth [words], they speak arrogantly, All the workers of iniquity, do boast:
Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
5 Thy people, O Yahweh, they will crush, And, thine inheritance, tread down;
Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
6 The widow and sojourner, they will slay, And, the fatherless, murder.
Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
7 Yet have they said—Yah, doth not see, The God of Jacob, doth not understand.
Och de säga: "HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke."
8 Understand, ye brutish among the people, And, ye dullards, when will ye show discretion?
Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
9 He that planteth the ear, shall he not hear? Or, that fashioneth the eye, shall he not have power to see?
Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
10 He that correcteth nations, shall he not reprove? He that teacheth man knowledge!
Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
11 Yahweh, knoweth the plans of men, That, they, are a breath!
HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
12 How happy the man whom thou correctest, O Yah! And whom, out of thy law, thou instructest!
Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
13 That thou mayest give him rest from the days of misfortune, Until there be digged—for the lawless one—a pit.
för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
14 For Yahweh, will not abandon, his people, And, his inheritance, will he not forsake;
Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
15 For, unto righteousness, shall the judicial sentence return, Then shall follow it—all the upright in heart.
Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
16 Who will rise up for me, against the evil-doers? Who will make a stand for me, against the workers of iniquity?
Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
17 If, Yahweh, had not been a help to me, Soon had sunk into silence—my soul!
Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
18 If I say, My foot, hath slipped, Thy lovingkindness, O Yahweh, supporteth me.
När jag tänkte: "Min fot vacklar", då stödde mig din når, o HERRE:
19 In the multitude of my cares within me, Thy consolations, delight my soul.
När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
20 Shall the throne that inflicteth ruin, have fellowship with thee, That frameth oppression, by statute?
Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
21 They make an attack on the life of the righteous one, —And, innocent blood, they condemn.
där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
22 But, Yahweh, hath become for me a high tower, And my God, my rock of refuge.
Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
23 Thus hath he brought back on them their iniquity, And, by their own wickedness, will he destroy them, Destroy them, will Yahweh our God.
Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
