< Psalms 90 >
1 A Prayer by Moses, the Man of God. Lord! a dwelling-place, hast, thou, become to us, From generation to generation:
En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
2 Before, the mountains, were born, Or thou hadst brought forth the earth and the world, Even, from age to age, thou, [wast] GOD.
Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
3 Thou causest man to return unto dust, And hast said—Return, ye sons of Adam!
Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: "Vänden åter, I människors barn."
4 For, a thousand years, in thine eyes, [are], As yesterday, in that it passed away, Or [as] a watch in the night.
Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
5 Thou hast snatched them away, A sleep, do they become, In the morning, [they are] like grass that shooteth up,
Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
6 In the morning, it sprouteth and shooteth up, By the evening, it is cut down and withered.
det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
7 For we are consumed in thine anger, And, in thy wrath, are we dismayed;
Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
8 Thou hast set, Our iniquities before thee, Our secret near the luminary of thy face.
Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
9 For, all our days, decline in thy wrath, —We end our years like a sigh.
Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
10 The days of our years, have, in them, three score years and ten, And, if, by reason of strength, they have fourscore years, Yet, their boast, is labour and sorrow, For it hath passed quickly, and we have flown away.
Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
11 Who knoweth the strength of thine anger? Even, according to the fear of thee, is thy wrath!
Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
12 How to number our days, so grant us to know, That we may win us a heart that hath wisdom.
Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.
13 Return, Yahweh, oh how long? And have compassion upon thy servants;
HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.
14 Satisfy us, in the morning, with thy lovingkindness, That we may shout aloud and be glad, Throughout all our days.
Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
15 Make us glad, according to, The days thou hast humbled us, The years we have seen misfortune:
Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.
16 Let thy work, appear unto thy servants, And, thy majesty, upon their children;
Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.
17 And let the delightfulness of Adonay our God be upon us, —And, the work of our hands, establish thou upon us, Yea, the work of our hands, establish thou it.
Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.