Psalms 66
1 To the Chief Musician. A Melodious Song. Make a joyful noise unto God, all the earth;
En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
2 Praise ye in song the glory of his Name, Celebrate the glory of his praise:
Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
3 Say unto God—How fearful in thy doings, Through the abounding of thy power, shall thy foes come cringing unto thee;
Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
4 All the earth, shall bow themselves down to thee, And sing praises unto thee, Shall praise in song thy Name. (Selah)
All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. (Sela)
5 Come and see the doings of God, —Fearful in deed toward the sons of men:
Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
6 He turned the sea into dry land, Through the stream, crossed they over on foot, There did we rejoice in him:
Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
7 Who ruleth, in his might, unto times age abiding, His eyes, over the nations, keep watch, The rebellious, let them not exalt themselves. (Selah)
Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. (Sela)
8 Bless our God, O ye peoples, And cause to be heard, the sound of his praise; —
Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;
9 Who hath set our soul among the living, And hath not suffered, our foot, to slip.
Den våra själ vid lif behåller, och låter våra fötter icke slinta.
10 For thou didst prove us, O God, Thou didst refine us, according to the refining of silver:
Ty, Gud, du hafver försökt oss, och pröfvat oss, såsom silfver pröfvadt varder.
11 Thou didst bring us into the hunter’s net, Thou didst lay a load upon our loins;
Du hafver fört oss uti häktelse; du hafver lagt en tunga på våra länder.
12 Thou didst let men ride at our head; We went into fire and into water, But thou didst bring us forth into freedom.
Du hafver låtit komma menniskor öfver vårt hufvud. Vi äre komne i eld och i vatten; men du hafver utfört oss, och vederqvickt oss.
13 I will enter thy house with ascending-sacrifices, I will pay unto thee my vows,
Derföre vill jag med bränneoffer gå in uti ditt hus, och betala dig mina löften;
14 Which my lips uttered, And my mouth spake, in my distress.
Såsom jag mina läppar upplåtit hafver, och min mun talat hafver, i mine nöd.
15 Ascending-sacrifices of fatlings, will I cause to ascend unto thee, With the perfume of rams, I will offer bulls, with he-goats. (Selah)
Jag vill göra dig fet bränneoffer af brändom vädrom; jag vill offra oxar och bockar. (Sela)
16 Come! hearken—that I may recount, all ye reverers of God, What he hath done for my soul: —
Kommer hit, hörer till, alle I som Gud frukten; jag vill förtälja, hvad han mine själ gjort hafver.
17 Unto him—with my mouth, did I cry, And high praise was under my tongue.
Till honom ropade jag med min mun, och prisade honom med mine tungo.
18 If, iniquity, I had cared for in my heart, My Lord, had not heard me!
Om jag något orätt förehade i mitt hjerta, så, vorde Herren mig ej hörandes.
19 But in truth, God hath heard, He hath attended to the voice of my prayer.
Derföre hörer mig Gud, och aktar uppå min bön.
20 Blessed be God, Who hath not turned away my prayer, Nor his own lovingkindness from me.
Lofvad vare Gud, den mina bön icke förkastar, eller vänder sina godhet ifrå mig.
