Psalms 64
1 To the Chief Musician. A Melody of David. Hear, O God, my voice when I complain, From dread peril by the foe, wilt thou guard my life.
En Psalm Davids, till att föresjunga. Hör, Gud, mina röst, i mine klagan. Bevara mitt lif för den grufveliga fiendan.
2 Wilt thou hide me, From the conclave of evil-doers, From the crowd of workers of iniquity.
Förskyl mig för de ondas församling; för deras hop, som illa göra;
3 Who have sharpened, like a sword, their tongue, Have made ready their arrow—a bitter word;
De der skärpa sina tungor, såsom ett svärd, och skjuta med sina förgiftiga ord, såsom med pilar;
4 To shoot, in secret places, at the blameless one, Suddenly they shoot at him, and fear not.
Att de måga lönliga skjuta den fromma; med hast skjuta de uppå honom, utan all fruktan.
5 They strengthen for them a wicked word, They talk of hiding snares, They have said, Who can see them?
De äro djerfve med sin onda anslag, och talas vid, huru de snaror lägga vilja, och säga: Ho kan se dem?
6 They devise perverse things, They have completed the device well devised, Both the intent of each one, and the mind, are unsearchable.
De dikta skalkhet, och hållat hemliga; de äro illfundige, och hafva listig skalkastycke före.
7 Once let God have shot at them an arrow, Suddenly have appeared their own wounds!
Men Gud skall hasteliga skjuta dem, så att dem skall svida efter.
8 When they were to have ruined another, their tongue smote themselves, All who observe them take flight.
Deras egen tunga skall fälla dem; så att dem bespotta skall hvar och en, som dem ser.
9 Therefore have all men feared, —And have told the doing of God, And, his work, have considered.
Och alla menniskor, som det se, skola frukta sig, och säga: Det hafver Gud gjort; och förmärka, att det är hans gerning.
10 The righteous man shall rejoice in Yahweh, and seek refuge in him, Then shall glory—all who are upright in heart.
De rättfärdige skola fröjda sig af Herranom, och förtrösta uppå honom, och alla fromma hjertan skola deraf berömma sig.
