Psalms 51
1 To the Chief Musician. A Melody of David. When Nathan the Prophet had come to him, after he had gone in unto Bath-sheba. Be favorable unto me, O God, according to thy lovingkindness, And, in the multitude of thy compassions, blot out my transgressions;
En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.
2 Thoroughly wash me from mine iniquity, And, from my sin, make me pure;
Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.
3 For, my transgressions, do, I, acknowledge, And, my sin, is before me continually:
Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.
4 Against thee—against thee alone, have I sinned, And, wickedness—in thine eyes, have I done, —That thou mayest, Be justified when thou speakest, —Be clear when thou judgest.
Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.
5 Lo! in iniquity, was I brought forth, And, in sin, did my mother conceive me.
Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.
6 Lo! faithfulness, hast thou desired in the inward parts, Yea, in the hidden part, wilt thou cause me to know, wisdom.
Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.
7 Wilt thou cleanse me from sin with hyssop, That I may be pure? Wilt thou wash me, That I may be whiter, than snow?
Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.
8 Wilt thou cause me to hear joy and gladness? The bones thou hast crushed would exult.
Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.
9 Hide thy face from my sins, —And, all mine iniquities, blot out;
Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.
10 A pure heart, create for me, O God, And, a steadfast spirit, renew within me.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.
11 Do not cast me away from thy presence, And, thy Holy Spirit, do not take from me:
Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.
12 Restore unto me the joy of thy salvation, And, with a willing spirit, wilt thou uphold me: —
Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.
13 I would teach transgressors thy ways, And, sinners, unto thee, should return.
Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.
14 Rescue me from shed-blood, O God, the God of my salvation, My tongue should shout thy righteousness;
Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.
15 O My Lord! my lips, wilt thou open, And, my mouth, shall declare thy praise.
Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.
16 For thou wilt not desire sacrifice—that I should give it, Ascending-offering, will not please:
Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.
17 The sacrifices of God, are a spirit that is broken, —A heart—broken and crushed, O God, thou wilt not despise.
De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.
18 Do good, in thy good-pleasure, unto Zion, Wilt thou build the walls of Jerusalem!
Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.
19 Then, shalt thou desire the sacrifices of righteousness, Ascending-sacrifice and whole burnt-offering, Then, shall ascend upon thine altar, young bulls.
Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.
