Psalms 36
1 To the Chief Musician. Of the Servant of Yahweh—of David. Declareth the transgression of the lawless one, within my heart, There is, no dread of God, before his eyes;
En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.
2 For he flattereth himself [too much] in his own eyes, to find his iniquity—to hate [it].
De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.
3 The words of his mouth, are iniquity and deceit, he hath left off to show discretion by doing well:
All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;
4 Iniquity, deviseth he upon his bed, —he taketh his stand in a way, not good, Wrong, doth he not abhor!
Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.
5 O Yahweh! in the heavens, is thy lovingkindness, Thy faithfulness, as far as the fleecy clouds:
Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.
6 Thy righteousness, is like mighty mountains, and, thy just decrees, are a great resounding deep, —Man and beast, thou savest, O Yahweh!
Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.
7 How precious thy lovingkindness, O God, —Therefore, the sons of men, under the shadow of thy wings, seek refuge:
Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!
8 They abundantly relish the fatness of thy house, —And out of the full stream of thine own pleasures, thou givest them to drink.
De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.
9 For, with thee, is the fountain of life, In thy light, we see light.
Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.
10 Prolong thy lovingkindness unto them who know thee, —and thy righteousness, to the upright in heart.
Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.
11 Let not the foot of pride reach me, nor, the hand of the lawless, scare me away.
Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;
12 There did the workers of iniquity fall, —thrust down and not able to rise!
Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.
