Psalms 3
1 A Melody of David, when he fled from before Absolom his son. Yahweh! how have mine adversaries multiplied, Multitudes, are rising against me;
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Multitudes, are saying of my soul, —No salvation for him in God. (Selah)
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 But, thou, Yahweh, art a shield about me, my glory, and the lifter up of my head.
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 With my voice—unto Yahweh, do I cry, and he hath answered me out of his holy mountain. (Selah)
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 I, laid me down and slept, —I awoke, Surely, Yahweh, sustaineth me!
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 I will not be afraid of myriads of people, who, round about, have set themselves against me.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Rise! Yahweh, Save me, my God. Surely thou hast smitten all my foes on the cheekbone, The teeth of the lawless, hast thou broken.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 To Yahweh, belongeth Salvation! Upon thy people, be thy blessing. (Selah)
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
