Proverbs 20
1 Wine is, a scoffer, and strong drink, a brawler, every one therefore who erreth therein, is unwise.
Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
2 The growl as of a young lion, is the dread inspired by a king, he that provoketh him, endangereth his own life.
Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
3 Honour, hath the man who sitteth away from strife, but, any fool, may break through.
Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
4 By reason of the autumn, a sluggard will not plough, therefore shall he beg in harvest, and there be nothing.
För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
5 Deep water, is counsel in a man’s heart, but, a man of understanding, will draw it out.
Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
6 A kind man one may call, a great man, —but, a faithful man, who can find?
Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
7 As for a righteous man, walking in his integrity, how happy are his children after him!
En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
8 A king sitting on the throne of judgment, scattereth, with his eyes, all wrong.
En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
9 Who can say, I have cleansed my heart, I am pure from my sin?
Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
10 Divers weights, and divers measures, an abomination to Yahweh, are they, both.
Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
11 Even, by his doings, doth a youth make himself known, whether, pure and upright, be his work.
Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
12 The hearing ear, and the seeing eye, Yahweh hath made them, both.
Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
13 Do not love sleep, lest thou come to poverty, open thine eyes, be satisfied with bread.
Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
14 Bad! bad! saith the buyer, but, going his way, then, he boasteth.
Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
15 There are gold, and an abundance of corals, but, precious jewels, are the lips of knowledge.
Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
16 Take his garment who is pledge for a stranger, —then, for a woman unknown, accept him as surety.
Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
17 Sweet to a man, may be the bread of falsehood, but, afterward, shall his mouth be filled with gravel.
Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
18 Plans—by counsel, shalt thou establish, and, with concerted measures, make thou war.
Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
19 A revealer of secrets, is one who goeth about talebearing, therefore, with him who openeth his lips, shalt thou not have fellowship.
Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
20 Whoso revileth his father or his mother, his lamp shall be put out in deep darkness.
Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
21 An inheritance hastily gotten at the beginning, the latter end thereof, shall not bring blessing.
Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
22 Do not say, I will requite wrong! Wait thou for Yahweh that he may save thee.
Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
23 An abomination to Yahweh, are divers weights, and, deceptive balances, are not good.
Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
24 From Yahweh, are a man’s steps, a son of earth, then—how can he discern his way?
Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
25 It is a snare to a man, that he should rashly cry Holy! and, after making vows, to reflect!
Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
26 A wise king, winnoweth out the lawless, when he hath turned over them the wheel.
En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
27 The lamp of Yahweh, is the spirit of a son of earth, searching all the chambers of the inner man.
Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
28 Lovingkindness and faithfulness, will guard a king, —therefore should he support, with lovingkindness, his throne.
Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
29 The beauty of young men, is their strength, and, the ornament of old men, a hoary head.
Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
30 Blows that cut in, cleanse away wickedness, and, smitings, [enter] the chambers of the inner man.
Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.
