Proverbs 19
1 Better is a poor man, walking in his integrity, than one of perverse lips, and, he, a dullard.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 Surely, for the soul to be, without knowledge, is not good, and, he that hasteth with his feet, strayeth.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 The folly of a man, subverteth his way, and, against Yahweh, his heart is angry.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Wealth, addeth many friends, but, the poor man, from his own friend, is parted.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 A false witness, shall not be held innocent, and, he that uttereth lies, shall not escape.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Many, will entreat the favour of a noble, and, every one, is a friend to a man abounding in gifts.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 All the brethren of a poor man, hate him, how much more have, his friends, gone far from him, he may hunt up promises—there are none.
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 He that acquireth sense, loveth his own soul, he that guardeth understanding, shall find blessing.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 A false witness, shall not be held innocent, and, he that uttereth lies, shall perish.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Unseemly for a dullard, is delicate living, how much more for, a servant, to bear rule over princes.
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 The discretion of a man, deferreth his anger, and, his adorning, is to pass over transgression.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 The growl as of a young lion, is the rage of a king, but, like dew upon the grass, is his good pleasure.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 Engulfing ruin to his father, is a son that is a dullard, —and, a continuous dripping, are the contentions of a wife.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 House and substance, are an inheritance from one’s fathers, but, from Yahweh, cometh a wife who is prudent.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 Sloth, falleth into a deep sleep, and, a soul that is indolent, shall famish.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 One who guardeth the commandment, guardeth his life, he that is reckless in his ways, shall die.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 A lender to Yahweh, is one who sheweth favour to the poor, and, his good deed, He will pay him back.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Correct thy son, because there is hope, yet, not so as to slay him, let thy passion be excited.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 A man in a rage, taketh away the penalty, —nevertheless, if thou let him go free, the more [stripes] must thou add.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Hear counsel, receive correction, that thou mayest be wise in thine after-life.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 Many are the devices in a man’s heart, but, the counsel of Yahweh, that, shall stand.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 The charm of a man, is his lovingkindness, —and better a poor man, than one who deceiveth.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 The reverence of Yahweh, leadeth to life, satisfied then, let a man remain—let him not be visited by calamity.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 A sluggard burieth his hand in the dish, even unto his own mouth, will he not bring it back.
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 The scoffer, thou shalt smite, and, the simple, will beware, but correct a man of intelligence—he will understand teaching.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 He that ruineth his father, and chaseth away his mother, is a son causing shame and reproach.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 Cease, my son, to hear instruction that would cause thee to wander from the sayings of knowledge.
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 An abandoned witness, scorneth justice, and, the mouth of lawless men, swalloweth iniquity.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 Prepared for scoffers, are punishments, and stripes, for the back of dullards.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
