< Proverbs 17 >
1 Better a dry morsel, and peace therewith, than a house full of contentious sacrifices.
En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
2 A prudent servant, shall rule over a son who causeth shame, and, in the midst of brothers, shall he share the inheritance.
En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
3 Fining-pot for silver, crucible for gold, but, he that trieth hearts, is Yahweh.
Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
4 Discord, giveth heed to the aggrieving lip, —Falsehood, giveth ear to the destroying tongue.
En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
5 He that mocketh the poor, hath reproached his Maker, He that maketh merry at distress, shall not be held innocent.
Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
6 The crown of old men, consists of children’s children, and the adornment of children, is their fathers.
De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
7 Unseemly in an unworthy man, is the lip of excellence, much more, in one of noble mind, the lip of falsehood.
Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
8 A gift, in the eyes of its owner, is, a stone of beauty, whithersoever it turneth, it bringeth prosperity.
Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
9 He that hideth a transgression, seeketh love, but, he that repeateth a matter, separateth intimate friends.
Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
10 A reproof sinketh more deeply into an intelligent man than a hundred stripes, into a dullard!
Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
11 Nothing less than rebellion, doth a wicked man seek, and, a relentless messenger, shall be sent out against him.
Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
12 Let a bereaved bear encounter man, rather than a dullard, with his folly!
Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
13 He that returneth evil for good, evil shall not depart from his house.
Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
14 A letting forth of water, is the beginning of strife, therefore, before it breaketh out, abandon, contention.
Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
15 He that justifieth the lawless, and he that condemneth the righteous, an abomination to Yahweh, are they, both.
Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
16 Wherefore is there a price in the hand of a dullard? that he who is without sense, may acquire wisdom.
Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
17 At all times, doth a friend love, and, a brother for distress, must be born.
En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
18 A man lacking sense, is one who striketh hands, giving security, before his neighbour.
Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
19 A lover of transgression, is one who loveth strife, he that heighteneth his door, seeketh grievous harm.
Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
20 The crooked in heart, shall not find good, and, he that is perverse with his tongue, shall fall into wickedness.
Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
21 He that begetteth a dullard, it is to his own grief, neither can the father of the base, rejoice.
En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
22 A joyful heart, worketh an excellent cure, —but, a stricken spirit, drieth up the bone.
Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
23 A bribe out of his bosom, doth a lawless man take, to pervert the ways of justice.
Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
24 Before the face of the discerning, is wisdom, but, the eyes of a dullard, are in the ends of the earth.
En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
25 A vexation to his father, is the son that is a dullard, and a bitterness, to her that bare him.
En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
26 Surely, to chastise the righteous, is not good, to smite the noble-minded for equity.
Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
27 Sparing of his words, is one who valueth knowledge, and, of a thoughtful spirit, is a man of intelligence.
En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
28 Even a fool, holding his peace, is accounted, wise, —He that closeth his lips, [is thought] to have understanding.
Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.