Proverbs 12
1 He that loveth correction, loveth knowledge, but, he that hateth reproof, is brutish.
Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
2 A good man, obtaineth favour from Yahweh, but, a man of wicked devices, will he condemn.
Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
3 A son of earth, shall not be established, by lawlessness, but, the root of the righteous, shall not be disturbed.
Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
4 A virtuous woman, is the crown of her husband, but, a veritable decay in his bones, is she that causeth shame.
En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
5 The plans of the righteous, are just, but, the counsels of the lawless, are deceitful.
De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
6 The words of the lawless, are—of lying in wait for blood, but, the mouth of the upright, shall deliver them.
De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
7 Overthrown are the lawless and they are not, but, the house of the righteous, shall stand.
De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
8 In proportion to his prudence, is a man, to be praised, but, the perverse in heart, shall be an object of contempt.
Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
9 Better slighted, and have a servant, than to honour oneself, and come short of bread.
Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
10 A righteous man, regardeth the desire of his beast, but, the compassions of the lawless, are cruel.
Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
11 He that tilleth his land, shall be filled with food, but, he that runneth after worthless men, lacketh sense.
Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
12 A lawless man craveth the prey of the wicked, but, the root of the righteous, is enduring.
Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
13 By the transgression of the lips, is the wicked man, ensnared, but the righteous, cometh out of distress.
Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
14 Of the fruit of a man’s mouth, shall he be satisfied with good, and, the dealing of the hands of a son of earth, shall be paid back to him.
Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
15 The way of the foolish, is right in his own eyes, but, he that hearkeneth to counsel, is wise.
Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
16 A foolish man, on the [same] day, letteth his vexation be known, but, he that concealeth an affront, is prudent.
En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
17 He that whispereth faithfulness, declareth righteousness, but, a false witness, is a fraud.
Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
18 There is who babbleth, as with thrusts of a sword, but, the tongue of the wise, hath healing.
Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
19 A lip that is faithful, shall be firm to futurity, but, only for a twinkling, is the tongue that is false.
En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
20 Deceit, is in the heart of contrivers of mischief, but, to the counsellors of peace, shall be joy.
De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
21 Unseemly to the righteous, is any trouble, but, the lawless, are full of misfortune.
Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
22 An abomination to Yahweh, are lips that are false, but, he that dealeth faithfully, is his delight.
Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
23 A prudent man, concealeth knowledge, but, the heart of dullards, proclaimeth folly.
En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
24 The hand of the diligent, shall bear rule, but, the indolent, shall come under tribute.
En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
25 When anxiety is in the heart of a man, one may bow him down, but, a good word, maketh him glad.
Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
26 The righteous man guideth his neighbour, but, the way of the lawless, leadeth them astray.
Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
27 Indolence, roasteth not, his own game, but, the substance of a man, is precious, when he is diligent.
Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
28 In the way of righteousness, is life, and, in the path thereof, immortality,
På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
