Numbers 25
1 And Israel remained among the acacias, —and the people began to go away unchastely unto the daughters of Moab;
Och Israel bodde i Sittim, och folket begynte bola med de Moabiters döttrar,
2 who invited the people unto the sacrifices of their gods, —so the people did eat, and did bow themselves down unto their gods.
Hvilka bödo folket till deras gudars offer.
3 Thus Israel let himself be bound unto Baal-peor, and the anger of Yahweh kindled upon Israel.
Och folket åt, och tillbad deras gudar, och Israel höll sig intill BaalPeor; då förgrymmade sig Herrans vrede öfver Israel.
4 And Yahweh said unto Moses—Take all the heads of the people, and crucify them unto Yahweh. in the face of the sun, —that the heat of the anger of Yahweh may turn away from Israel.
Och Herren sade till Mose: Tag alla öfverstarna för folket, och häng dem upp Herranom i solene, på det den grymme Herrans vrede måtte varda vänd ifrån Israel.
5 And Moses said unto the judges of Israel, —Slay ye each one his men, who have let themselves he bound unto Baal-peor.
Och Mose sade till de domare i Israel: Hvar och en dräpe sina män, som sig till BaalPeor hållit hafva.
6 And lo! a man of the sons of Israel coming in, who brought near unto his brethren a Midianite woman, before the eyes of Moses, and before the eyes of all the assembly of the sons of Israel, when they were weeping at the entrance of the tent of meeting.
Och si, en man utaf Israels barn kom, och hade in ibland sina bröder ena Midianitiska qvinno; och lät Mose se det, och hela menighetena af Israels barn, som greto inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.
7 And Phinehas son of Eleazar, son of Aaron the priest saw it, so he rose up out of the midst of the assembly, and took a spear in his hand;
Då Pinehas det såg, Eleazars son, Prestens Aarons sons, stod han upp utu menighetene, och tog en knif i sina hand;
8 and went in after the man of Israel into the pleasure-tent, and thrust both of them through, the man of Israel and the woman, in her parts of shame, —so the plague was restrained from against the sons of Israel.
Och gick efter den Israelitiska mannen in uti horohuset, och stack dem, både den Israelitiska mannen och qvinnona, igenom deras buk. Så vände plågan igen af Israels barn.
9 Then was it found that they who had died by the plague were four and twenty thousand.
Och i de plågone vordo dräpne fyra och tjugu tusend.
10 Then spake Yahweh unto Moses saying:
Och Herren talade med Mose, och sade:
11 Phinehas son of Eleazar son of Aaron the priest, hath turned back my wrath from against the sons of Israel, in that he was jealous with my jealousy, in their midst, so that I made not an end of the sons of Israel. in my jealousy.
Pinehas, Eleazars son, Prestens Aarons sons, hafver afvändt mina grymhet ifrån Israels barn, i det han nitisk var om mig, att jag i mitt nit icke skulle förgöra Israels barn.
12 Wherefore say, —Behold me! giving unto him my covenant of peace;
Derföre säger jag: Si, jag gifver honom mins frids förbund.
13 so shall it prove to be unto him and unto his seed after him, the covenant of our age-abiding priesthood, because he was jealous for his God, and did put a propitiatory-covering over the sons of Israel.
Och han och hans säd efter honom skall hafva ett evigt Presterskaps förbund; derföre, att han för sin Gud hafver nitisk varit, och Israels barn försonat.
14 Now, the name of the man of Israel that was smitten, who was smitten with the Midianitish woman, was Zimri son of Salu, —prince of an ancestral house of the Simeonites;
Men den Israelitiska mannen, som slagen vardt med den Midianitiska qvinnone, het Simri, Salu son, en Förste öfver de Simeoniters fäders hus.
15 and, the name of the woman who was smitten, the Midianitess, was Cozbi, daughter of Zur, —the head of his kindred, of an ancestral house in Midian, was he.
Den Midianitiska qvinnan, som ock slagen vardt, het Cosbi, Zurs dotter, den en Förste var för en slägt ibland de Midianiter.
16 And Yahweh spake unto Moses saying:
Och Herren talade med Mose, och sade:
17 Besiege the Midianites, —and ye shall smite them:
Gör de Midianiter ondt, och slå dem;
18 for, besiegers, were they unto you, with their wiles wherewith they beguiled you, over the matter of Peor, —and over he matter of Cozbi, daughter of a prince of Midian, their sister, who was smitten in the day of the plague, over the matter of Peor.
Förty de hafva gjort eder ondt med deras list, den de eder beställt hafva med Peor, och med deras syster Cosbi, den Midianitiska Förstans dotter, hvilken slagen vardt, på plågones dag, för Peors skull.
