Job 34
1 Furthermore Elihu responded, and said: —
Och Elihu tog till orda och sade:
2 Hear, ye wise men, my words, and, ye who know, give ear unto me;
Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
3 For, the ear, trieth words, as, the palate, tasteth in eating.
Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
4 What is right, let us choose for ourselves, Let us know, among ourselves, what is good;
Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
5 For Job hath said—I am righteous, But, GOD, hath turned away my right;
Se, Job har sagt: "Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
6 Concerning mine own right, shall I tell a falsehood? Incurable is my disease—not for any transgression.
Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit."
7 What man is like Job? He drinketh in scoffing like water;
Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
8 And is on the way to keep company, with the workers of iniquity, and to walk with lawless men.
han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
9 For he hath said, It profiteth not a man, when, his good pleasure, is with God.
Ty han säger: "Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud."
10 Wherefore, ye men of mind, hearken unto me, —Far be it, that, GOD, should be lawless, or, the Almighty, be perverse!
Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
11 For, what any son of earth doeth, he repayeth him, and, according to every man’s course, he causeth him to find.
Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
12 Nay, verily, GOD, will not condemn unjustly, —nor, the Almighty, pervert justice.
Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
13 Who set him in charge of the earth? Or who appointed [him] the whole world?
Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
14 If he should set against him his heart, His spirit and his inspiration, unto himself he should withdraw.
Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
15 All flesh together, would cease to breathe, and, the earth-born, unto dust, would return.
då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
16 If then [thou hast] understanding, hear this, Give thou ear to the teaching of my words: —
Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
17 Shall, the very hater of right, control? Or, the just—the mighty one, wilt thou condemn?
Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
18 Doth one say to a king, Abandoned one! Or, Lawless one! unto nobles?
Får man då säga till en konung: "Du ogärningsman", eller till en furste: "Du ogudaktige"?
19 For he hath shewn no respect of persons unto princes, neither hath he recognised the rich rather than the poor? For, the work of his hands, are they all.
Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
20 In a moment, they die, even in the middle of the night, —A people are convulsed when they pass away, A mighty one is removed, without hand;
I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
21 For, his eyes, are on the ways of a man, and, all his footsteps, he beholdeth, —
Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
22 No darkness, and no death-shade, where the workers of iniquity may hide.
Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
23 For, unto no man, doth he appoint a repetition, —in going unto GOD in judgment;
Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
24 He shattereth mighty ones unsearchably, and setteth up others in their stead:
Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
25 Therefore, he observeth their works, —and overturneth [them] in a night, and they are crushed;
Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
26 In the place of lawless men, hath he chastised them, in presence of beholders.
Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
27 Forasmuch, as they turned from following him, and, none of his ways, did they teach;
eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
28 Causing to reach him the outcry of the poor, Yea, the outcry of the oppressed, he heareth.
De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
29 When, he, giveth quiet, who then shall condemn? And, when he hideth [his] face, who then shall sing of him? whether unto a nation or unto mankind altogether,
Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
30 That impious men may not reign, nor be ensnarers of the people.
när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
31 For, unto GOD, hath one [ever] said—I have borne punishment, I will not be perverse;
Kan man väl säga till Gud: "Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
32 What I see not, do, thou, shew me, If, perverseness, I have wrought, I will do it no more?
Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer."
33 According to thy mind, must he requite it, that thou hast refused? For, thou, must choose, and not, I, What then thou knowest, speak!
Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
34 The men of mind, will say to me, yea any wise man hearkening unto me: —
Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
35 Job, without knowledge, doth speak, and, his words, are not with discretion.
"Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd."
36 Would that Job might be tested to the uttermost, for replying with the men of iniquity:
Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
37 For he addeth—unto his sin—rebellion, In our midst, he clappeth his hands, and multiplieth his sayings against GOD.
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
