Jeremiah 27
1 In the beginning of the reign of Jehoiakim son of Josiah, king of Judah, came this word unto Jeremiah, from Yahweh, saying:
Uti Jojakims rikes begynnelse, Josia sons, Juda Konungs, skedde detta ordet af Herranom till Jeremia, och sade:
2 Thus, said Yahweh unto me, Make thee, bonds and bars, and put them upon thine own neck.
Detta säger Herren till mig: Gör dig ett ok, och häng det på din hals;
3 Then shalt thou send them unto the king of Edom and unto the king of Moab and unto the king of the sons of Ammon, and unto the king of Tyre and unto the king of Zidon, —by the hand of messengers coming into Jerusalem, unto Zedekiah king of Judah.
Och sänd det till Konungen i Edom, till Konungen i Moab, till Konungen öfver Ammons barn, till Konungen i Tyro, och till Konungen i Zidon, med de sändningabåd, som till Zedekia, Juda Konung, till Jerusalem komne äro;
4 And thou shall give them charge unto their lords saying, —Thus, saith Yahweh of hosts God of Israel, Thus shall ye say unto your lords: —
Och befall dem, att de säga sina herrar: Detta säger Herren Zebaoth, Israels Gud: Så skolen I säga edra herrar:
5 I, made The earth—The man and the beast that are on the face of the earth—By my great power, And by mine outstretched arm, —And gave it to whomsoever was right in mine own eyes.
Jag hafvet gjort jordena, och menniskona, och djuren, som på jordene äro, genom mina stora kraft och uträcktom arm, och gifver henne hvem jag vill.
6 Now, therefore, I, have given all these lands, into the hand of Nebuchadnezzar king of Babylon my servant, —Moreover also, the wild beast of the field, have I given him, to serve him.
Men nu hafver jag gifvit all denna landen uti mins tjenares hand, NebucadNezars, Konungens i Babel, och hafver desslikes gifvit honom de vilddjur på markene, att de honom tjena skola.
7 Therefore shall all the nations serve him, and his son, and his son’s son, —until the time even of his own land, itself arrive, when many nations and great kings, shall use him as a slave.
Och all folk skola tjena honom, hans sone, och hans sonasone, tilldess hans lands tid ock kommer; då mång folk och stora Konungar skola låta tjena sig af honom.
8 And it shall come to pass that, the nation or kingdom which will not serve him, even Nebuchadnezzar king of Babylon, and that will not put its neck under the yoke of the king of Babylon, —with sword and with famine, and with pestilence, will I bring punishment upon that nation, Declareth Yahweh, until I have consumed them by his hand.
Men hvilket folk och rike icke vill tjena Konungenom af Babel, NebucadNezar, och hvilken som icke gifver sin hals under Konungens ok af Babel, det folket skall jag hemsöka med svärd, hunger och pestilentie, säger Herren, tilldess jag förgör dem genom hans hand.
9 Ye, therefore do not ye hearken unto your prophets, nor unto your diviners, nor unto your dreams, nor unto your users of hidden arts nor unto your mutterers of incantations, —in that, they, are speaking unto you saying, Ye shall not serve the king of Babylon;
Derföre hörer intet edra Propheter, spåmän, drömtydare, dagsväljare och trollkarlar, som säga eder: I varden intet tjenande Konungenom af Babel.
10 for falsehood, are they prophesying unto you, that ye may be far removed from off your own soil, and I drive you out, and ye be destroyed
Förty de spå eder lögn, på det de skola draga eder långt bort utur edart land, och jag då utdrifver eder, och I förgåns.
11 But the nation that shall bring its neck into the yoke of the king of Babylon and serve him, I will let them remain in quietness upon their own soil, Declareth Yahweh, and they shall till it, and dwell therein.
Ty hvilket folk, som böjer sin hals under Konungens ok i Babel, och tjenar honom, dem skall jag låta blifva uti sitt land, att de måga der bygga och bo, säger Herren.
12 Also unto Zedekiah king of Judah, spake I, according to all these words saying, -Bring your necks into the yoke of the king of Babylon, and serve him and his people and live!
Och jag talade allt detta, till Zedekia, Juda Konung, och sade: Böjer edar hals under Konungens ok i Babel, och tjener honom och hans folke, så skolen I blifva lefvande.
13 Wherefore, should ye die, thou, and thy people, by sword, by famine, and by pestilence, —as Yahweh hath spoken against the nation that will not serve the king of Babylon?
Hvi viljen I dö, du och ditt folk, genom svärd, hunger och pestilentie; såsom Herren sagt hafver öfver det folk, som Konungenom i Babel icke tjena, vill?
14 Do not, then hearken unto the words of the prophets who are speaking unto you, saying—Ye shall not serve the king of Babylon, —for falsehood, are they prophesying unto you.
Derföre hörer de Propheters ord intet, som säga eder: I varden intet tjenande Konungenom af Babel; ty de prophetera eder lögn.
15 For I have not sent them, Declareth Yahweh, but they are prophesying in my name, falsely, —to the end I may drive you out and ye be destroyed, ye and the prophets who are prophesying unto you.
Och jag hafver intet sändt dem, säger Herren, utan de prophetera lögn i mitt Namn på det jag skall utdrifva eder, och I förgås samt med Propheterna, som eder prophetera.
16 Also unto the priests, and unto all this people, spake I, saying, Thus! saith Yahweh, Do not hearken unto the words of your prophets, who are prophesying unto you saying, Lo! the vessels of the house of Yahweh, are to be brought back out of Babylon now, quickly; for falsehood, are they prophesying unto you.
Och till Presterna, och till allt detta folket talade jag, och sade: Detta säger Herren: Hörer edra Propheters ord intet, som eder prophetera, och säga: Si, de kärile af Herrans hus komma nu snart ifrå Babel hem igen; förty de prophetera eder lögn.
17 Do not hearken unto them, serve the king of Babylon land live! wherefore, should this city become a desolation?
Hörer dem intet; utan tjener Konungenom af Babel, så blifven I lefvande. Hvi skulle dock denna staden varda till ett öde?
18 But, if prophets, they are, and if the word of Yahweh is with them, let them intercede, I pray you, with Yahweh of hosts, that the vessels which are left remaining in the house of Yahweh and the house of the king of Judah and in Jerusalem, come not into Babylon.
Äro de Propheter, och hafva Herrans ord, så låt dem det Herranom Zebaoth afbedja, att de qvarblefne kärilen i Herrans hus och Juda Konungs hus, och i Jerusalem, icke också till Babel förde varda.
19 For Thus, saith Yahweh of hosts—Concerning the pillars, and concerning the sea, and concerning the stands, —and concerning the residue of the vessels that remain in this city
Ty så säger Herren Zebaoth om stodarna, och om hafvet, och om stolarna, och om de tyg, som ännu qvarblefna äro i denna staden,
20 which Nebuchadnezzar king of Babylon took not when he carried away captive Jeconiah son of Jehoiakim king of Judah from Jerusalem to Babylon, —with all the nobles of Judah and Jerusalem,
De NebucadNezar, Konungen i Babel, icke borttog, då han bortförde Jechonia, Jojakims son, Juda Konung, ifrå Jerusalem till Babel, samt med alla Förstarna i Juda och Jerusalem;
21 Yea—Thus, saith Yahweh of hosts God of Israel Concerning the vessels that are left in thee house of Yahweh and the house of the king of Judah, and Jerusalem,
Ty så säger Herren Zebaoth, Israels Gud, om de tyg som ännu qvarblefne äro i Herrans hus, och i Juda Konungs hus, och i Jerusalem:
22 Into Babylon, shall they be taken And there, shall they remain, Until the day that I visit them, Declareth Yahweh, When I will bring them up, and restore them unto this place.
De skola till Babel förde varda, och der blifva intill den dagen, jag söker dem, säger Herren; och jag låter dem åter här uppkomma till detta rummet igen.
