Isaiah 39

1 At that time, Merodach-baladan son of Baladan, king of Babylon, sent letters and a present unto Hezekiah, —for he had heard that Hezekiah had been sick, and had recovered.

På den tiden sände MerodachBaladan, Baladans son, Konungen i Babel, bref och skänker till Hiskia; ty han hade hört, att han hade varit sjuk, och var helbregda vorden igen.

2 And Hezekiah, rejoiced over them, and showed them his house of precious things—the silver and the gold and the spices and the precious ointment and all his armoury—and all that was found among his treasures, —there was nothing, which Hezekiah, did not show them—in his house or in all his dominion.

Då fröjdade sig Hiskia, och viste dem fataburen, silfver och guld, speceri, kostelig salvo, och all sin tyghus, och all den skatt, som han hade. Ingen ting var, som Hiskia dem icke viste, i sino huse och i sitt våld.

3 Then came Isaiah the prophet, unto King Hezekiah, —and said unto him—What said these men? and whence came they unto thee? And Hezekiah said, From a land far away, came they unto me, from Babylon!

Då kom Propheten Esaia till Konungen Hiskia, och sade till honom: Hvad säga dessa männerna, och hvadan komma de till dig? Hiskia sade: De komma fjerranefter till mig, nämliga ifrå Babel.

4 And he said, What have they seen in thy house? Then said Hezekiah, —All that is in my house, have they seen, there is nothing which I shewed them not among my treasures.

Men han sade: Hvad hafva de sett uti dino huse? Hiskia sade: Allt det i mino huse är, hafva de sett, och intet är i mina håfvor, det jag dem icke vist hafver.

5 Then said Isaiah unto Hezekiah, —Hear thou the word of Yahweh of hosts:

Och Esaia sade till Hiskia: Hör Herrans Zebaoths ord:

6 Lo! days are coming, when all that is in thy house, and that which thy fathers have treasured up until this day, shall be carried away unto Babylon, —nothing, shall be left, Saith Yahweh.

Si, den tid kommer, att allt det uti dino huse är, och hvad dine fäder församlat hafva, intill denna dag, skall till Babel bortfördt varda, så att intet skall qvart blifva, säger Herren.

7 And of thy sons who shall issue from thee whom thou shalt beget, shall they take away, —and they shall become eunuchs in the palace of the king of Babylon.

Dertill skola de taga din barn, som af dig komma skola, och du födandes varder, och de måste vara kamererare i Konungens gård i Babel.

8 And Hezekiah said unto Isaiah, Good is the word of Yahweh, which thou hast spoken. And he said, Surely, there shall be peace and stability in my days.

Och Hiskia sade till Esaia: Herrans ord är godt, det du talar; och sade: Vare dock frid och trohet i mina dagar.