Genesis 9
1 So God blessed Noah and his sons, —and said to them Be fruitful and multiply, and fill the earth;
Och Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden.
2 and let the fear of you and the dread of you be upon every living creature of the earth, and upon every bird of the heavens, —over everything that moveth along on the ground, and over all the fishes of the sea, —into your hand, have they been given.
Och må fruktan och förskräckelse för eder komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himmelen; jämte allt som krälar på marken och alla fiskar i havet vare de givna i eder hand.
3 As for every moving thing that hath life, yours, shall it be, for food, —Like the green herb, have I given you all things.
Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så giver jag eder allt detta.
4 Yet flesh with the life thereof, the blood thereof, shall ye not eat;
Kött som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta.
5 And surely your blood, of your lives, will I require, From the hand of every living creature, will I require it, —and from the hand of man From the hand of each one’s brother, will I require the life of man:
Men edert eget blod, vari eder själ är, skall jag utkräva. Jag skall utkräva det av vilket djur det vara må. Jag skall ock av den ena människan utkräva den andres själ;
6 He that sheddeth man’s blood, by man, shall his blood be shed, —For, in the image of God, made he man.
den som utgjuter människoblod, hans blod skall av människor bliva utgjutet, ty Gud har gjort människan till sin avbild.
7 Ye, therefore, be fruitful and multiply, swarm in the earth and multiply therein.
Och varen I fruktsamma och föröken eder; växen till på jorden och föröken eder på den.»
8 And God spake unto Noah, and unto his sons with him saying:
Ytterligare sade Gud till Noa och till hans söner med honom:
9 I, therefore, behold me! establishing my covenant with you, —and with your seed after you;
»Se, jag vill upprätta ett förbund med eder, och med edra efterkommande efter eder,
10 and with every living soul that is with you, of birds, of tame-beasts and of all wild-beasts of the earth that are with you, —of all coming forth out of the ark, even to all wild-beasts of the earth;
och med alla levande varelser som I haven hos eder: fåglar, boskapsdjur och alla vilda djur hos eder, alla jordens djur som hava gått ut ur arken.
11 yea, I will establish my covenant with you, so that all flesh shall not be cut off any more, by reason of the waters of a flood, —neither shall there be any more a flood to destroy the earth.
Jag vill upprätta ett förbund med eder: härefter skall icke mer ske att allt kött utrotas genom flodens vatten; ingen flod skall mer komma och fördärva jorden.»
12 And God said, This, is the sign of the covenant which I am granting betwixt me and you, and every living soul that is with you, —to age-abiding generations: —
Och Gud sade: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag gör mellan mig och eder, jämte alla levande varelser hos eder, för eviga tider:
13 My bow, have I set in the cloud, —and it shall be for a sign of a covenant, betwixt me and the earth;
min båge sätter jag i skyn; den skall vara tecknet till förbundet mellan mig och jorden.
14 and it shall be when I draw a veil of cloud over the earth, —and the bow in the cloud appeareth,
Och när jag härefter låter skyar stiga upp över jorden och bågen då synes i skyn,
15 then will I remember my covenant which is betwixt me and you, and every living soul among all flesh, —that the waters may no more become a flood, to destroy all flesh:
skall jag tänka på det förbund som har blivit slutet mellan mig och eder, jämte alla levande varelser, vad slags kött det vara må; och vattnet skall då icke mer bliva en flod som fördärvar allt kött.
16 so the bow shall be in the cloud, —and I will behold it, to remember an age-abiding covenant, between God, and every living soul among all flesh that is on the earth.
När alltså bågen synes i skyn och jag ser på den, skall jag tänka på det eviga förbund som har blivit slutet mellan Gud och alla levande varelser, vad slags kött det vara må på jorden.»
17 And God said unto Noah, This is the sign of the covenant which have established, between me and all flesh that is on the earth.
Så sade nu Gud till Noa: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt kött på jorden.»
18 And the sons of Noah who came forth out of the ark, were—Shem and Ham and Japheth, —now, Ham, was the father of Canaan.
Noas söner, som gingo ut ur arken, voro Sem, Ham och Jafet; men Ham var Kanaans fader.
19 These three, were the sons of Noah, —and from these, was all the earth overspread.
Dessa tre voro Noas söner och från dessa hava alla jordens folk utgrenat sig.
20 And Noah began to be a husbandman, —so he planted a vineyard:
Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.
21 and dank of the wine and became drunk, and uncovered himself in the midst of his tent.
Men när han drack av vinet, blev han drucken och låg blottad i sitt tält.
22 And Ham the father of Canaan saw his father’s shame, —and told his two brethren outside.
Och Ham, Kanaans fader, såg då sin faders blygd och berättade det för sina båda bröder, som voro utanför.
23 And Shem and Japheth took a mantle, and put it on the shoulder of them both and went backwards, and covered the shame of their father, but their faces were backwards, and the shame of their father, saw they not.
Men Sem och Jafet togo en mantel och lade den på sina skuldror, båda tillsammans, och gingo så baklänges in och täckte över sin faders blygd; de höllo därvid sina ansikten bortvända, så att de icke sågo sin faders blygd.
24 And Noah awoke from his wine, —and came to know what his youngest son had done to him.
När sedan Noa vaknade upp från ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom, sade han:
25 And he said, Accursed be Canaan, —a servant of servants, shall he be to his brethren!
»Förbannad vare Kanaan, en trälars träl vare han åt sina bröder!»
26 And he said, Blessed be Yahweh, God of Shem, —And let Canaan be their servant:
Ytterligare sade han: »Välsignad vare HERREN, Sems Gud, och Kanaan vare deras träl!
27 God give extension to Japheth, But make his habitation in the tents of Shem, And let Canaan be their servant.
Gud utvidge Jafet, han tage sin boning i Sems hyddor, och Kanaan vare deras träl.»
28 And Noah lived after the flood, —three hundred and fifty years:
Och Noa levde efter floden tre hundra femtio år;
29 so, all the days of Noah, were—nine hundred and fifty years, —and he died.
alltså blev Noas hela ålder nio hundra femtio år; därefter dog han.
