Ecclesiastes 10
1 Dead flies, cause to stink [and] ferment, the oil of the perfumer, —More costly than wisdom or honour, is a little folly.
Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
2 The sense of the wise, is on his right hand, —But, the sense of the dullard, on his left:
Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
3 Yea, even by the way, as the foolish man walketh along, his sense faileth him—and he telleth everyone that, foolish, is he!
Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
4 If, the spirit of a ruler, riseth up against thee, thy place, do not leave, for gentleness, pacifieth such as have greatly erred.
Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
5 Here was a misfortune I had seen under the sun, —a veritable mistake that was going forth from the presence of one who had power:
Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
6 Folly placed in great dignity, —while, the rich, in a low place, took their seat:
att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
7 I had seen, servants, upon horses, —and, rulers, walking like servants, on the ground.
Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
8 He that diggeth a pit, thereinto, may fall, —and, he that breaketh through a hedge, there may bite him a serpent.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
9 He that removeth stones, may be hurt therewith, —and he that cleaveth wood, may be endangered thereby.
Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
10 If, blunt, be the iron, and, himself, hath not sharpened, the edge, then, much force, must he apply, —but, an advantage for giving success, is wisdom.
Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
11 If a serpent will bite, unless he is charmed, then there is nothing better for him that owneth a tongue.
Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
12 The words of a wise man’s mouth, are pleasant, —but, the lips of a dullard, will swallow him up:
Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
13 The beginning of the words of his mouth, is folly, —but, the latter end of his speech, is mischievous madness.
Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
14 Yet, a foolish man, multiplieth words, —[though] no man knoweth that which hath been, and, that which shall be after him, who can tell him?
Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
15 The toil of dullards, shall weary a man, that he knoweth not how to go into the city.
Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
16 Alas! for thee, O land, when thy king is a boy, —and, thy rulers, in the morning, do eat:
Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
17 How happy art thou, O land, when thy king is a son of nobles, —and, thy rulers, in season, do eat, for strength, and not for debauchery.
Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
18 By two lazy arms, the framework sinketh in, —and, by the hanging down of the hands, the house may leak.
Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
19 Merrily people make bread, and, wine, gladdeneth life, —but, money, answereth all things.
Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
20 Even in thy thought, do not revile, the king, nor, within thy bed-chambers, revile thou the rich, —for, a bird of the heavens, might carry the voice, yea, an owner of wings, might tell the matter.
Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.
