2 Chronicles 36

1 And the people of the land took Jehoahaz, son of Josiah, —and made him king instead of his father, in Jerusalem.

Och folket i landet tog Josias son Joahas och gjorde honom till konung i Jerusalem efter hans fader.

2 Twenty-three years old, was Joahaz when he began to reign, —and, three months, reigned he in Jerusalem.

Joahas var tjugutre år gammal, när han blev konung, och han regerade tre månader i Jerusalem.

3 And the king of Egypt deposed him in Jerusalem, —and condemned the land, in a hundred talents of silver, and a talent of gold.

Konungen i Egypten avsatte honom i Jerusalem och pålade landet en skatt av ett hundra talenter silver och en talent guld.

4 And the king of Egypt made Eliakim his brother king over Judah and Jerusalem, and changed his name to Jehoiakim, —but Neco took, Joahaz his brother, and carried him to Egypt.

Och konungen i Egypten gjorde hans broder Eljakim till konung över Juda och Jerusalem och förändrade hans namn till Jojakim men hans broder Joahas, honom tog Neko med sig, och han förde honom till Egypten.

5 Twenty-five years old, was Jehoiakim when he began to reign, and, eleven years, reigned he in Jerusalem, —and he did the thing that was wicked in the eyes of Yahweh his God.

Jojakim var tjugufem år gammal när han blev konung, och han regerade elva år i Jerusalem. Han gjorde vad ont var i HERRENS, sin Guds, ögon.

6 Against him, came up Nebuchadnezzar king of Babylon, —and bound him in fetters of bronze, to carry him to Babylon.

Och Nebukadnessar, konungen i Babel, drog upp mot honom och fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom bort till Babel.

7 And, some of the utensils of the house of Yahweh, did Nebuchadnezzar carry to Babylon, —and put them in his own temple in Babylon.

Och en del av kärlen i HERRENS hus förde Nebukadnessar till Babel, och han satte in dem i sitt tempel i Babel.

8 But, the rest of the story of Jehoiakim, and his abominations which he made, and that which was found upon him, there they are, written in the book of the Kings of Israel and Judah, —and Jehoiachin his son reigned in his stead.

Vad nu mer är att säga om Jojakim och om de styggelser som han gjorde, och om vad han eljest har befunnits vara skyldig till, det finnes upptecknat i boken om Israels och Juda konungar. Och hans son Jojakin blev konung efter honom.

9 Eight years old, was Jehoiachin when he began to reign, and, three months and ten days, reigned he in Jerusalem, and he did the thing that was wicked in the eyes of Yahweh;

Jojakin var åtta år gammal, när han blev konung, och han regerade tre månader och tio dagar i Jerusalem. Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon.

10 and, when the year came round, King Nebuchadnezzar sent, and carried him to Babylon, with the precious utensils of the house of Yahweh, —and made Zedekiah his brother king over Judah and Jerusalem.

Och vid följande års början sände konung Nebukadnessar och lät hämta honom till Babel, tillika med de dyrbara kärlen i HERRENS hus; och han gjorde hans broder Sidkia till konung över Juda och Jerusalem.

11 Twenty-one years old, was Zedekiah when he began to reign, —and, eleven years, reigned he in Jerusalem.

Sidkia var tjuguett år gammal, när han blev konung, och han regerade elva år i Jerusalem.

12 And he did the thing that was wicked in the eyes of Yahweh his God, -he humbled not himself before Jeremiah the prophet, from the mouth of Yahweh.

Han gjorde vad ont var i HERRENS, sin Guds, ögon; han ödmjukade sig icke för profeten Jeremia, som talade HERRENS ord.

13 Moreover also—against King Nebuchadnezzar, he rebelled, who had made him swear by God, -and he stiffened his neck, and emboldened his heart, from turning unto Yahweh, God of Israel.

Han avföll från konung Nebukadnessar, som hade tagit ed av honom vid Gud. Och han var hårdnackad och förstockade sitt hjärta, så att han icke omvände sig till HERREN, Israels Gud.

14 Also, all the rulers of the priests and of the people, abounded in committing treachery, according to all the abominable ways of the nations, —and polluted the house of Yahweh, which he had hallowed in Jerusalem.

Alla de översta bland prästerna och folket försyndade sig ock storligen i otrohet mot Gud med hedningarnas alla styggelser och orenade HERRENS hus, som han hade helgat i Jerusalem.

15 And, though Yahweh God of their fathers sent unto them through his messengers, zealously sending them, —because he had compassion upon his people and upon his habitation,

Och HERREN, deras faders Gud, skickade sina budskap till dem titt och ofta genom sina sändebud, ty han ömkade sig över sitt folk och sin boning.

16 yet became they mockers of the messengers of God, and despisers of his words, and mimics of his prophets, —until the mounting up of the wrath of Yahweh against his people, until there was no healing.

Men de begabbade Guds sändebud och föraktade hans ord och bespottade hans profeter, till dess HERRENS vrede över hans folk växte så, att ingen bot mer fanns.

17 So he brought up against them the king of the Chaldeans, who slew their young men with the sword, in the house of their sanctuary, and had no compassion upon young man or virgin, elder or ancient, -all, delivered he into his hand.

Då sände han emot dem kaldéernas konung, och denne dräpte deras unga män med svärd i deras helgedomshus och skonade varken ynglingar eller jungfrur, ej heller gamla och gråhårsmän; allt blev givet i hans hand.

18 And, all the utensils of the house of God, both great and small, and the treasures of the house of Yahweh, and the treasures of the king and of his rulers, the whole, carried he to Babylon;

Och alla kärl i Guds hus, både stora och små, och skatterna i HERRENS hus, så ock konungens och hans förnämsta mäns skatter, allt förde han till Babel.

19 and they burned the house of God, and threw down the wall of Jerusalem, —and, all the palaces thereof, burned they with fire, and, all the precious vessels thereof, he destroyed;

Och man brände upp Guds hus och bröt ned Jerusalems mur, och alla dess palats brände man upp i eld och förstörde alla de dyrbara föremål som funnos där.

20 and he exiled the remnant left from the sword, into Babylon, —where they became his and his sons, as servants, until the reign of the kingdom of Persia:

Och dem som hade undsluppit svärdet förde han bort i fångenskap till Babel, och de blevo tjänare åt honom och åt hans söner, till dess att perserna kommo till väldet --

21 to fulfil the word of God, by the mouth of Jeremiah, until the land had paid off her sabbaths, —all the days of her lying desolate, she kept sabbath, to fulfil seventy years.

för att HERRENS ord genom Jeremias mun skulle uppfyllas -- alltså till dess att landet hade fått gottgörelse för sina sabbater. Ty medan det låg öde, hade det sabbat -- till dess att sjuttio år hade gått till ända.

22 But, in the first year of Cyrus king of Persia, to accomplish the word of God by the mouth of Jeremiah, Yahweh aroused the spirit of Cyrus king of Persia, so that he made proclamation throughout all his kingdom, moreover also in writing, saying:

Men i den persiske konungens Kores' första regeringsår uppväckte HERREN -- för att HERRENS ord genom Jeremias mun skulle fullbordas -- den persiske konungen Kores' ande, så att denne lät utropa över hela sitt rike och tillika skriftligen kungöra följande:

23 Thus, saith Cyrus king of Persia, All the kingdoms of the earth, hath Yahweh God of the heavens, given unto me, and, he himself, hath laid charge upon me, to build to him a house, in Jerusalem, which is in Judah. Who is there among you of all his people with whom is Yahweh his God? Then let him go up.

»Så säger Kores, konungen i Persien: Alla riken på jorden har HERREN, himmelens Gud, givit mig; och han har anbefallt mig att bygga honom ett hus i Jerusalem i Juda. Vemhelst nu bland eder, som tillhör hans folk, med honom vare HERREN, hans Gud, och han drage ditupp.»