2 Chronicles 26
1 Then all the people of Judah took Uzziah, when, he, was sixteen years old, —and made him king, instead of his father Amaziah.
Då tog hele Juda folk Ussia, som var sexton åra gammal, och gjorde honom till Konung i hans faders Amazia stad.
2 He, built Eloth, and restored it to Judah, —after that the king slept with his fathers.
Han byggde Eloth, och lät det igenkomma till Juda, sedan Konungen afsomnad var med sina fäder.
3 Sixteen years old, was Uzziah, when he began to reign, and, fifty-two years, reigned he in Jerusalem, -and, the name of his mother, was Jechiliah, of Jerusalem.
Sexton åra gammal var Ussia, då han Konung vardt, och regerade tu och femtio år i Jerusalem; hans moder het Jecholia af Jerusalem.
4 And he did that which was right, in the eyes of Yahweh, —according to all that Amaziah his father had done.
Och han gjorde det Herranom väl behagade, såsom hans fader Amazia gjort hade.
5 And it came to pass that he set himself to seek God, in the days of Zechariah, who gave understanding in the seeing of God, —and, throughout the days of his seeking Yahweh, God, prospered him.
Och han sökte Gud, så länge Zacharia lefde, den läraren i Guds syner; och så länge han sökte Herren, lät honom Gud väl gå.
6 So he went forth and made war against the Philistines, and brake down the wall of Gath, and the wall of Jabneh, and the wall of Ashdod, —and built cities in Ashdod, and among the Philistines.
Ty han drog ut, och stridde emot de Philisteer, och bröt neder murarna i Gath, och murarna i Jabne, och murarna i Asdod, och ibland de Philisteer.
7 And God helped him against the Philistines and against the Arabians who dwelt in Gur-baal, and the Meunim.
Ty Gud halp honom emot de Philisteer, emot de Araber, dem i Gurbaal, och emot de Menniter.
8 And the Ammonites gave a present to Uzziah, —and his name went forth as far as the entering in of Egypt, for he shewed exceeding great strength.
Och de Ammoniter gåfvo Ussia skänker, och han vardt namnkunnig allt intill der man kommer in i Egypten; ty han vardt ju starkare och starkare.
9 And Uzziah built towers, in Jerusalem, over the corner-gate, and over the valley-gate, and over the angle, —and he made them strong.
Och Ussia byggde torn i Jerusalem på hörnportenom, och på dalportenom, och på annor hörn, och befäste dem.
10 And he built towers in the desert, and digged many wells, for, much cattle, had he, both in the lowland, and in the plain, —husbandmen and vinedressers, in the mountains and in the fruitful field, for, a lover of the soil, was he.
Han byggde ock slott i öknene, och grof många brunnar; ty han hade mycken boskap, både i dalar och slättmark, desslikes åkermän och vingårdsmän på bergen, och på Carmel; förty han hade lust till åkerverk.
11 And it came to pass that Uzziah had a force ready to make war, to go forth as a host in company, by the number of their reckoning, under the direction of Jeiel the scribe, and Maaseiah the officer, —under the direction of Hananiah, from among the captains of the king.
Och Ussia hade en magt till strid, af krigsmän som i här drogo, i tal räknade under Jegiels skrifvarens hand, och Maaseja befallningsmansens, under Hanania hand, den af Konungens öfverstar var.
12 The whole number of the ancestral chiefs pertaining to the heroes of valour, was two thousand and six hundred;
Och talet på de yppersta fäder af de starka örligsmän var tutusend och sexhundrad.
13 and, under their direction, was the force of a host, three hundred and seven thousand five hundred, ready to make war, with the strength of a force, —for helping the king against an enemy.
Och under deras hand härsmagten trehundradtusend, och sjutusend och femhundrad, skickelige till strid i härskraft, till att hjelpa Konungenom emot fienderna.
14 And Uzziah prepared for them, for all the host, bucklers and spears and helmets, and coats of mail, and bows, —and yea even sling-stones.
Och Ussia fick dem till hela hären sköldar, spjut, hjelmar, pansar, bågar, och slungor till att kasta sten med;
15 And he made in Jerusalem, inventions invented of the inventor, to be upon the towers and upon the turrets, for throwing with arrows, and with great stones, —so that his name went forth afar, for he was marvellously helped, until that he was strong.
Och gjorde i Jerusalem bröstvärn konsteliga, som skulle vara på tornen och hörnen, till att der utskjuta med pil och stora stenar. Och hans rykte kom vidt ut, derföre, att honom besynnerliga hulpet vardt, tilldess han mägtig blef.
16 But, when he became strong, uplifted was his heart, unto ruin, for he acted unfaithfully against Yahweh his God, —and entered into the temple of Yahweh, to burn incense upon the altar of incense.
Och då han var mägtig vorden, hof hans hjerta sig upp till hans förderf; ty han förtog sig på Herranom sinom Gud, och gick in i Herrans tempel, till att röka på rökaltaret.
17 Then entered after him, Azariah the priest, —and with him eighty priests of Yahweh, sons of valour;
Men Asaria Presten gick efter honom, och åttatio Herrans Prester med honom, starke män;
18 and they took their stand against Uzziah the king, and said unto him-It is not, for thee, O Uzziah, to burn incense unto Yahweh, but, for the priests, the sons of Aaron, who are hallowed, to burn incense. Go forth out of the sanctuary, for thou hast acted unfaithfully, and, not to thee, for an honour, [shall it be] from Yahweh Elohim.
Och stodo emot Konung Ussia, och sade till honom: Det hörer icke dig till, Ussia, att röka för Herranom; utan Prestomen, Aarons barnom, som till att röka helgade äro. Gack härutu helgedomenom; ty du förtager dig, och det kommer dig till ingen äro för Herranom Gud.
19 Then was Uzziah wroth, and, in his hand, was a censer, to burn incense, —and, when he was wroth with the priests, a leprosy, shot forth in his forehead, before the priests, in the house of Yahweh, from off the altar of incense.
Men Ussia vardt vred, och hade ett rökelsekar i handene; och som han trätte med Presterna, gick spitelska ut i hans änne, för Presterna i Herrans hus, inför rökaltaret.
20 When Azariah the chief priest and all the priests turned towards him, lo! he, was leprous, in his forehead, so they hastened him from thence, —yea, even he himself, hurried to go out, because Yahweh had smitten him.
Och Asaria öfverste Presten vände sig till honom, och alle Presterna; och si, då var han spitelsk i hans änne; och de drefvo honom dädan. Skyndade han sig ock sjelf ut; ty hans plåga var af Herranom.
21 And it came to pass that, Uzziah the king, was a leper until the day of his death, and dwelt in a house apart—a leper, for he was cut off from the house of Yahweh, —and, Jotham his son, was over the house of the king, judging the people of the land.
Alltså var Konung Ussia spitelsk allt intill sin död, och bodde uti ett fritt hus spitelsk; ty han vardt utdrifven af Herrans hus. Men Jotham hans son stod Konungshuset före, och dömde folket i landena.
22 Now, the rest of the story of Uzziah, first and last, hath Isaiah son of Amoz, the prophet, written.
Hvad nu mer af Ussia sägande är, både det första och det sista, hafver den Propheten Esaia, Amos son, skrifvit.
23 And Uzziah slept with his fathers, and they buried him with his fathers in the field of burial that pertained unto the kings, for they said, A leper, he is. And Jotham his son reigned in his stead.
Och Ussia afsomnade med sina fäder, och de begrofvo honom med sina fäder i åkrenom när Konungagrafvarna; ty de sade: Han är spitelsk. Och Jotham hans son vardt Konung i hans stad.
