1 Corinthians 1
1 Paul, a called apostle of Jesus Christ, through God’s will, —and Sosthenes the brother, —
Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, så ock brodern Sostenes,
2 Unto the assembly of God which is in Corinth, sanctified in Christ Jesus, called saints, —with all who call upon the name of our Lord Jesus Christ, in every place, —their Lord and ours:
hälsar den Guds församling som finnes i Korint, de i Kristus Jesus helgade, dem som äro kallade och heliga, jämte alla andra som åkalla vår Herres, Jesu Kristi, namn, på alla orter där de eller vi bo.
3 Favour unto you, and peace, from God our Father, and Lord Jesus Christ.
Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
4 I give thanks unto my God, at all times, concerning you, by reason of the favour of God given unto you in Christ Jesus, —
Jag tackar Gud alltid för eder skull, för den Guds nåd som har blivit eder given i Kristus Jesus,
5 That, in everything, ye have been enriched in him—in all discourse and in all knowledge;
att I haven i honom blivit rikligen begåvade i alla stycken, i fråga om allt vad tal och kunskap heter.
6 Even as, the witness of the Christ, hath been confirmed in you,
Så har ju ock vittnesbördet om Kristus blivit befäst hos eder,
7 So that ye come short in no gift of favour, —ardently awaiting the revelation of our Lord Jesus Christ:
så att I icke stån tillbaka i fråga om någon nådegåva, medan I vänten på vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse.
8 Who will also confirm you unto the end, unaccusable in the day of our Lord Jesus [Christ]:
Han skall ock göra eder ståndaktiga intill änden, så att I ären ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag.
9 Faithful, is God, through whom ye have been called into the fellowship of his Son Jesus Christ our Lord.
Gud är trofast, han genom vilken I haven blivit kallade till gemenskap med hans Son, Jesus Kristus, vår Herre.
10 But I beseech you, brethren, through the name of our Lord Jesus Christ, —that, the same thing, ye, all, be saying, and that there be not, among you, divisions; but that ye be fitly joined together—in the same mind, and in the same judgment.
Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi, namn, att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.
11 For it hath been signified unto me, concerning you, my brethren, —by them who are of [the household of] Chloe, —that there are strifes among you,
Det har nämligen av Kloes husfolk blivit mig berättat om eder, mina bröder, att tvister hava uppstått bland eder.
12 Now I mean this, —that, each one of you, is saying—I, indeed, am of Paul, but, I, of Apollos, but, I, of Cephas, but, I, of Christ:
Härmed menar jag att bland eder den ene säger: "Jag håller mig till Paulus", den andre: "Jag håller mig till Apollos", en annan: "Jag håller mig till Cefas", åter en annan: "Jag håller mig till Kristus." --
13 The Christ is divided! Was, Paul, crucified for you? Or, into the name of Paul, were ye immersed?
Är då Kristus delad? Icke blev väl Paulus korsfäst för eder? Och icke bleven I väl döpta i Paulus' namn?
14 I give thanks, that, none of you, did I immerse—save Crispus and Gaius,
Jag tackar Gud för att jag icke har döpt någon bland eder utom Krispus och Gajus,
15 Lest any should say—into my own name, I immersed:
så att ingen kan säga att I haven blivit döpta i mitt namn.
16 Yea! I immersed the house of Stephanas also, —besides, I know not whether, anyone else, I immersed.
Dock, jag har döpt också Stefanas' husfolk; om jag eljest har döpt någon vet jag icke.
17 For Christ sent me not, to be immersing, but to be telling the good news, —not with wisdom of discourse, lest, void should be made, the cross of the Christ.
Ty Kristus har icke sänt mig till att döpa, utan till att förkunna evangelium, och detta icke med en visdom som består i ord, för att Kristi kors icke skall berövas sin kraft.
18 For, the discourse which concerneth the cross, unto them, indeed, who are perishing, is, foolishness; but, unto them who are being saved—unto us, it is, God’s power.
Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft.
19 For it is written—I will destroy the wisdom of the wise, and, the discernment of the discerning, will I set aside.
Det är ju skrivet: "Jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ned."
20 Where is the wise? Where is the scribe? Where is the disputer of this age? Hath not God made foolish the wisdom of the world? (aiōn g165)
Ja, var äro de visa? Var äro de skriftlärda? Var äro denna tidsålders klyftiga män? Har icke Gud gjort denna världens visdom till dårskap? (aiōn g165)
21 For, seeing that, in the wisdom of God, the world, through its wisdom, did not get to knew God, God was well-pleased—through the foolishness of the thing proclaimed, to save them that believe.
Jo, eftersom världen icke genom sin visdom lärde känna Gud i hans visdom, behagade det Gud att genom den dårskap han lät predikas frälsa dem som tro.
22 Seeing that both, Jews for signs, do ask, and, Greeks for wisdom, do seek,
Ty judarna begära tecken, och grekerna åstunda visdom,
23 Whereas, we, proclaim a Christ who hath been crucified, —unto Jews, indeed, an occasion of stumbling, and, unto Gentiles, foolishness;
vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap,
24 But, unto the called themselves—both Jews and Greeks, Christ, God’s power, and, God’s wisdom.
men som för de kallade, vare sig judar eller greker, är en Kristus som är Guds kraft och Guds visdom.
25 Because, God’s foolish thing, is, wiser than men, and, God’s weak thing, mightier than men.
Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.
26 For be looking at the calling of you, brethren, —that [there were] not many wise, according to flesh. Not many powerful, not many high-born:
Ty betänken, mina bröder, huru det var vid eder kallelse: icke många som voro visa efter köttet blevo kallade, icke många mäktiga, icke många av förnämlig släkt.
27 On the contrary—the foolish things of the world, hath God chosen, that he might put to shame them who are wise, and, the weak things of the world, hath God chosen, that he might put to shame the things that are mighty,
Men det som för världen var dåraktigt, det utvalde Gud, för att han skulle låta de visa komma på skam.
28 And, the low-born things of the world, and the things that are despised, hath God chosen, —[and] the things that are not, —that, the things that are, he might bring to nought;
Och det som i världen var svagt, det utvalde Gud, för att han skulle låta det starka komma på skam. Och det som i världen var ringa och föraktat, det utvalde Gud -- ja, det som ingenting var -- för att han skulle göra det till intet, som någonting var.
29 So that no flesh should boast before God.
Ty han ville icke att något kött skulle kunna berömma sig inför Gud.
30 But, of him, are, ye, in Christ Jesus, who hath been made wisdom unto us, from God, —both righteousness, and sanctification, and redemption:
Men hans verk är det, att I ären i Kristus Jesus, som för oss har blivit till visdom från Gud, till rättfärdighet och helgelse och till förlossning,
31 In order that, even as it is written—He that boasteth, in the Lord, let him boast.
för att så skall ske, som det är skrivet: "Den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren."
