Song of Solomon 7
1 How beautiful are thy feet in sandals, O prince’s daughter! the joints of thy thighs are like jewels, the work of the hands of a cunning workman.
»Huru sköna äro icke dina fötter i sina skor, du ädla! Dina höfters rundning är såsom ett bröstspännes kupor, gjorda av en konstnärs händer.
2 Thy navel is [like] a round goblet, [wherein] no mingled wine is wanting: thy belly is [like] an heap of wheat set about with lilies.
Ditt sköte är en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri. Din midja är en vetehög, omhägnad av liljor.
3 Thy two breasts are like two fawns that are twins of a roe.
Din barm är lik ett killingpar, tvillingar av en gasell.
4 Thy neck is like the tower of ivory; thine eyes [as] the pools in Heshbon, by the gate of Bath-rabbim; thy nose is like the tower of Lebanon which looketh toward Damascus.
Din hals liknar Elfenbenstornet, dina ögon dammarna i Hesbon, vid Bat-Rabbimsporten. Din näsa är såsom Libanonstornet, som skådar ut mot Damaskus.
5 Thine head upon thee is like Carmel, and the hair of thine head like purple; the king is held captive in the tresses [thereof].
Ditt huvud höjer sig såsom Karmel, och lockarna på ditt huvud hava purpurglans. En konung är fångad i deras snara.»
6 How fair and how pleasant art thou, O love, for delights!
»Huru skön och huru ljuv är du icke, du kärlek, så följd av lust!
7 This thy stature is like to a palm tree, and thy breasts to clusters [of grapes].
Ja, din växt är såsom ett palmträds, och din barm liknar fruktklasar.
8 I said, I will climb up into the palm tree, I will take hold of the branches thereof: let thy breasts be as clusters of the vine, and the smell of thy breath like apples;
Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp, jag vill gripa tag i dess kvistar. Må din barm då vara mig såsom vinträdets klasar och doften av din andedräkt såsom äpplens doft
9 And thy mouth like the best wine, that goeth down smoothly for my beloved, gliding through the lips of those that are asleep.
och din mun såsom ljuvaste vin!» »Ja, ett vin som lätt glider ned i min vän och fuktar de slumrandes läppar.
10 I am my beloved’s, and his desire is toward me.
Jag är min väns, och till mig står hans åtrå.»
11 Come, my beloved, let us go forth into the field; let us lodge in the villages.
Kom, min vän; låt oss gå ut på landsbygden och stanna i byarna över natten.
12 Let us get up early to the vineyards; let us see whether the vine hath budded, [and] its blossom be open, [and] the pomegranates be in flower: there will I give thee my love.
Bittida må vi gå till vingårdarna, för att se om vinträden hava slagit ut, om knopparna hava öppnat sig, om granatträden hava fått blommor. Där vill jag giva min kärlek åt dig.
13 The mandrakes give forth fragrance, and at our doors are all manner of precious fruits, new and old, which I have laid up for thee, O my beloved.
Kärleksäpplena sprida sin doft, och vid våra dörrar finnas alla slags ädla frukter, både nya och gamla; åt dig, min vän, har jag förvarat dem.
