< Psalms 95 >
1 O COME, let us sing unto the LORD: let us make a joyful noise to the rock of our salvation.
Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.
2 Let us come before his presence with thanksgiving, let us make a joyful noise unto him with psalms.
Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.
3 For the LORD is a great God, and a great King above all gods.
Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.
4 In his hand are the deep places of the earth; the heights of the mountains are his also.
Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;
5 The sea is his, and he made it; and his hands formed the dry land.
hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.
6 O come, let us worship and bow down; let us kneel before the LORD our Maker:
Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.
7 For he is our God, and we are the people of his pasture, and the sheep of his hand. Today, Oh that ye would hear his voice!
Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.
8 Harden not your heart, as at Meribah, as in the day of Massah in the wilderness:
O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,
9 When your fathers tempted me, proved me, and saw my work.
där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.
10 Forty years long was I grieved with [that] generation, and said, It is a people that do err in their heart, and they have not known my ways:
I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»
11 Wherefore I sware in my wrath, that they should not enter into my rest.
Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»