Psalms 55
1 For the Chief Musician; on stringed instruments. Maschil of David. Give ear to my prayer, O God; and hide not thyself from my supplication.
För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
2 Attend unto me, and answer me: I am restless in my complaint, and moan;
Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
3 Because of the voice of the enemy, because of the oppression of the wicked; for they cast iniquity upon me, and in anger they persecute me.
vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
4 My heart is sore pained within me: and the terrors of death are fallen upon me.
Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
5 Fearfulness and trembling are come upon me, and horror hath overwhelmed me.
Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
6 And I said, Oh that I had wings like a dove! then would I fly away, and be at rest.
Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
7 Lo, then would I wander far off, I would lodge in the wilderness. (Selah)
Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)
8 I would haste me to a shelter from the stormy wind and tempest.
Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
9 Destroy, O Lord, [and] divide their tongue: for I have seen violence and strife in the city.
Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
10 Day and night they go about upon the walls thereof: iniquity also and mischief are in the midst of it.
Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
11 Wickedness is in the midst thereof: oppression and guile depart not from her streets.
ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
12 For it was not an enemy that reproached me; then I could have borne it: neither was it he that hated me that did magnify himself against me; then I would have hid myself from him:
Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
13 But it was thou, a man mine equal, my companion, and my familiar friend.
Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
14 We took sweet counsel together, we walked in the house of God with the throng.
du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
15 Let death come suddenly upon them, let them go down alive into the pit: for wickedness is in their dwelling, in the midst of them. (Sheol h7585)
Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)
16 As for me, I will call upon God; and the LORD shall save me.
Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
17 Evening, and morning, and at noonday, will I complain, and moan: and he shall hear my voice.
Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
18 He hath redeemed my soul in peace from the battle that was against me: for they were many [that strove] with me.
Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
19 God shall hear, and answer them, even he that abideth of old, (Selah) [the men] who have no changes, and who fear not God.
Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
20 He hath put forth his hands against such as were at peace with him: he hath profaned his covenant.
Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
21 His mouth was smooth as butter, but his heart was war: his words were softer than oil, yet were they drawn swords.
Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
22 Cast thy burden upon the LORD, and he shall sustain thee: he shall never suffer the righteous to be moved.
Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
23 But thou, O God, shalt bring them down into the pit of destruction: bloodthirsty and deceitful men shall not live out half their days; but I will trust in thee.
Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
